Bild: Mostphotos

Få spår av #metoo i styrdokument

SEXUELLA TRAKASSERIER2018-08-28
#Metoo-uppropen förra hösten skakade om Sverige med sina avslöjanden om sexuella trakasserier i arbetslivet. Men trots stor upprördhet även bland statsråden, har #metoo knappt lämnat något avtryck i rege­ringens styrdokument för de statliga myndigheterna.
Av:  Alexander Hultman

I Sverige började det med att 700 skåde­spelare vittnade om sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #tystnadtagning. Därefter följde upprop från journalister, jurister, akademiker, läkare, komiker, vårdanställda, polisanställda och anställda inom kriminalvården. För att bara nämna några.

När #allmänhandling, undertecknat av 1 200 myndighetsanställda, i januari överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi, S, hade uppropen redan fått politiska konsekvenser.

Statsråd bjöd in fackförbund, myndigheter och näringsliv för att disku­tera frågan. Man flaggade för ny lagstiftning och både kulturminister Alice Bah Kuhnke och dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér öppnade för att nya uppdrag till myndig­heterna kunde bli aktuella i reglerings­breven för 2018. »Det är tillfället för regeringen att styra myndigheterna«, sade Åsa Regnér till TT i november 2017.

Publikt har gått igenom samtliga statliga myndig­heters regleringsbrev för 2018. Granskningen visar dock bara ett exempel på uppdrag som tillkommit som en följd av #metoo.

– Det gör mig besviken. Jag hade nog trott att alla skulle få detta i sina regle­ringsbrev, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Utöver lagar och förordningar är regeringens regleringsbrev ett starkt styrinstrument, förklarar Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.

– Regleringsbreven är till för den kontinuerliga styrningen av myndigheterna. Jag skulle säga att myndig­heterna i väldigt hög utsträckning uppfattar det som ett viktigt dokument som ledningar gör allt för att efterleva, generellt sett, säger hon.

främst handlar regleringsbreven om myndigheternas kärnverksamhet, men regeringen har också möjlighet att föra in personalpolitiska mål. Exempel­vis har ett fyrtiotal myndigheter fått i uppdrag att återrapportera hur de arbe­tar med att minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen.

Men när det kommer till åtgärder mot problematiken med sexuella trakasserier och könsdiskriminering som lyfts i samband med #metoo ser det tunnare ut.

Det enda exemplet är det samlade regleringsbrev som regeringen utfärdat till landets universitet och högskolor.

I det får lärosätena i uppdrag att synlig­göra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Dessutom har Universitets- och högskolerådet fått i uppdrag att arbeta för att synliggöra lärosätenas arbete.

I ett mejl till Publikt motiverar He­lene Hellmark Knutsson, minister för hög­re utbildning och forskning, varför det är just inom hennes fögderi som #metoo gjort avtryck i regleringsbreven:

»Högskolan är den största statliga arbetsgivaren och har 400 000 studenter. En så stor verksamhet måste prioritera arbetet mot diskriminering och sexu-ella trakasserier«, skriver hon.

En satsning som Britta Lejon är mycket nöjd med.

– Det är bra att man gör det för universitetssektorn där vi vet att vi har väldigt många otrygga anställningar. Har man det så vågar man inte riktigt säga ifrån på arbetsplatsen, säger hon.

på lunds universitet arbetar man med uppdraget på ett övergripande plan med internutbildning och med att ta fram rutiner och handlings­planer som sedan anpassas efter varje fakul­tets specifika förutsättningar, säger Lena Lindell, personalkonsult vid universitetet.

– Eftersom vi har fakulteter med kvinnodominans och fakulteter med mansdominans, så kan det skilja sig ganska mycket vilka insatser som behövs, förklarar hon.

Som en del av det nya uppdraget har Lunds universitet ett projekt som ska stärka det före­byggande arbe­tet mot sexuella trakasserier. I höst ska det också göras en student- och medarbetar­enkät som ska ligga till grund för det fortsätta arbetet.

Inom Polisen skrev närmare 6 000 anställda på uppropet #nödvärn, men myndigheten har inte fått några nya personalpolitiska uppdrag i regleringsbrevet för 2018.

Enligt Tomas Rosenberg, HR-chef vid Polisen, har det dock vidtagits and­ra åtgärder. Myndigheten har fått ökade anslag för arbetsmiljöarbetet och det har avsatts pengar för bemötande­frågor.

– Inom ramen för arbetsmiljöarbetet har vi även läst in frågor som berör #nödvärn och #metoo, säger han.

Tomas Rosenberg tror inte att avsaknaden av återrapporteringskrav i regleringsbrevet påverkar Polisens arbets­miljöarbete nämnvärt.

– Jobbar vi inte tillräckligt med frågan så kommer regeringen sannolikt att skriva in det i ett regleringsbrev. Men så länge vi är öppna med hur vi arbetar så tror jag att de är nöjda.

Karin Svenning, ordförande för STs avdelning inom Polisen, anser att man ännu inte nått ut till hela verksamheten.

– Vi är en stor myndighet med 30 000 anställda. Så visst kan vi hitta arbetsplatser där det nog skett en förbättring, men vi kan också hitta dem där det inte hänt ett dugg.

Civilminister Ardalan Shekarabi, som har ansvar för den statliga förvaltningen, har avböjt en intervju, men skriver i ett mejl till Publikt att regeringen i år prioriterat frågan om arbets­miljö kopplat till #metoo i myndighets­dialogerna.

Han påpekar också att myndigheterna är skyldiga att följa bestämmelserna i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.

Britta Lejon tycker inte att det är nog. Hon hade hoppats att #metoo i större utsträckning skulle göra avtryck i reglerings­breven.

– Det skulle jag önskat, det hade varit en hjälp i arbetet.

Metoo-upprop som berör statliga arbetsplatser

  • #akademiuppropet: 2 400 akademiker.
  • #allmänhandling: 1 200 anställda på olika myndigheter.
  • #givaktochbitihop: 1 700 anställda inom Försvarsmakten.
  • #medvilkenrätt: 4 400 anställda i jurist­branschen.
  • #virivermurarna: 950 anställda inom Kriminalvården.
  • #nödvärn: 5 000 anställda inom Polisen.

Vad är ett regleringsbrev?

  • Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som årligen utfärdas baserat på riksdagens budgetbeslut. I regleringsbrevet preciserar regeringen sin styrning av den statliga verksamheten och anger vilka finansiella villkor som ska gälla under budgetåret.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.