Foto Casper Hedberg
Foto Casper Hedberg

Facket på Försäkringskassan rasar mot nya kontroller

FÖRSÄKRINGSKASSAN2021-05-12

Regeringen införde nyligen ett nytt återrapporteringskrav för att löpande följa Försäkringskassans handläggning av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag. Beslutet får nu hård kritik av STs avdelning på myndigheten. ”Det här är bedrövligt och visar på en enorm okunskap”, konstaterar avdelningens vice ordförande Thomas Åding.

Det var i början av 2019 som Försäkringskassan införde de nya ärendeslagen merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, två typer av stöd till personer med funktionsnedsättning. Handläggningstiderna för ärendeslagen blev snabbt väldigt långa och personalen har sedan dess fått jobba hårt för att komma tillrätta med problemen.

I februari tog myndigheten fram en ny handlingsplan för att korta ärendeköerna. I planen ingick bland annat att Försäkringskassan skulle rekrytera runt 260 personer under våren 2021 för att öka produktiviteten ytterligare.

Men trots den nya planen går handläggningen inte fort nog, enligt regeringen. Därför införs nu ett återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. Enligt kravet ska Försäkringskassan varje månad redovisa siffror för bland annat antalet inkommande och beslutade ärenden, handläggningstider, ärendebalanser och produktivitet per årsarbetare.

STs vice avdelningsordförande på Försäkringskassan Thomas Åding är rejält kritisk till beslutet och tror att återrapporteringskravet snarare kommer att leda till att handläggningen går långsammare.

– Jag blev bestört när jag såg det nya regleringsbrevet. Det här är långt från alla diskussioner om tillitsstyrning och förstör väldigt mycket för oss. Det kommer att krävas stora resurser internt för att kunna leverera den här statistiken, säger han.

Frågan om återrapporteringskravet har diskuterats på myndigheten och från fackligt håll kommer man även att lyfta kritiken mot beslutet i en dialog med departementet senare i maj, berättar Thomas Åding. Han har svårt att se vilken nytta regeringen kommer ha av statistiken och hoppas att beslutet ändras.

– Vad ska regeringen använda det här till? Just nu håller vi ju att nyanställa, vilket kan leda till att man per årsarbetskraft producerar färre ärenden jämfört med förra året under en period. Det här är väldigt olyckligt och jag är rädd att det kommer öka pressen på personalen som arbetar med ärendeslagen till hälsofarliga nivåer, säger han.

Trycket på de anställda som jobbar med handläggningen är redan högt.

– Det är hela tiden ett fokus på hur vi kan få ett snabbt avslut i ärenden, samtidigt som vi måste upprätthålla kvaliteten i besluten. Vi vill inte att den som ansökt om ersättning ska behöva vänta för länge, men det är också viktigt att vi kan göra ett bra arbete. Att navigera i det där kan vara väldigt slitsamt, säger han.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, S, har inte tid att ställa upp på en intervju och svara på frågor om kritiken.

I ett mejl skriver han att handläggningstiderna varit alldeles för långa och att det är beklagligt att individer med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning riskerar att behöva vänta på besked om beslut och på utbetalning.

”För att komma åt de långa handläggningstiderna har Försäkringskassan bland annat tagit fram en handlingsplan för att komma tillrätta med antalet ärenden som väntar på beslut och ett stort antal handläggare har anställts. Ändringen i regleringsbrevet gör att regeringen lö­pande kan följa lä­get genom att Försäk­ringskassan regelbundet ska redovisa hur arbetet med att få ner handläggningstiderna fortlöper”, skriver Ardalan Shekarabi.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Agne Sandberg (ej verifierad) tors, 05/13/2021 - 08:25
Detta illustrerar gapet mellan politikens retorik och praktik. Vid regeringsförklaringen 2014 gick Löfven hårt åt New Public Management vars ”papprifiering” förgiftat stora delar av offentlig verksamhet. Några år senare lyssnade jag på Shekarabi, som uttalade sig lika tydligt vid ett seminarium i Karlstad. Illa!

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA