Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit rapporten ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”.
Bild: Kennet Ruona.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit rapporten ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”.

Fackförbund fortsätter att tappa medlemmar

FACKLIGT2019-05-21
Andelen löntagare som är medlemmar i ett fackförbund fortsatte att sjunka under 2018. Organisationsgraden är större för tjänstemän än för arbetare – vilket är unikt för Sverige – och klyftan förväntas växa, enligt professor Anders Kjellberg.

Den fackliga organisationsgraden för tjänstemän i statlig sektor sjönk med två procentenheter mellan 2017 och 2018 till 67 procent. Det framgår  av Arena Idés rapport ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”, som släpps i dag. Författare är Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och en av landets ledande forskare om fackliga organisationer.

I rapporten redovisas medlemsutvecklingen i svenska fackförbund till och med 2018. Generellt sett fortsätter antalet arbetande medlemmar att minska, men minskningen är mindre bland tjänstemän än bland arbetare. Sammanlagt var 72 procent av tjänstemännen fackligt organiserade 2018, medan 59 procent av arbetarna var medlemmar i ett fackförbund. 2006 låg både arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad på 77 procent.

Enligt rapporten har ST tappat 9 300 yrkesaktiva medlemmar mellan 2006 och 2018, med den lägsta noteringen 2013. Sista december 2018 hade ST 800 färre yrkesaktiva medlemmar än samma datum föregående år. 

Orsakerna till tappen är många, men de kraftiga höjningarna av avgiften till a-kassorna 2007 och 2008 ledde till ett dramatiskt medlemsras för alla fackförbund, inte minst för arbetarfacken inom LO.

– De som tjänade minst fick betala mest i avgift, säger Anders Kjellberg om varför så många arbetare lämnade facken mellan 2007 och 2008.

Men trots att kostnaden för medlemskap i a-kassan delvis återställdes 2014, har skillnaderna i organisationsgrad mellan arbetare och tjänstemän fortsatt att växa. En rimlig förklaring är att arbetarfacken inte kan erbjuda sina medlemmar inkomstförsäkring i samma utsträckning som tjänstemannafacken.

Anders Kjellberg ser också fler faktorer som spelar roll. Bland annat utgörs arbetarna av en större andel unga och nyanlända än tjänstemännen, grupper som generellt sett har lägre organisationsgrad. Visstidsanställningar och deltidsanställningar är vanligare.

– Dessutom är många arbetarbranscher så kallade genomgångsbranscher där man jobbar något år innan man går vidare och då ser man kanske ingen idé med att gå med i facket, säger Anders Kjellberg.

En anledning till att även tjänstemännens organisationsgrad minskar just nu kan vara att högkonjunkturen innebär att fler upplever att de kan klara sig själva, menar han.

Hans analys är att om nedgången i facklig anslutning fortsätter i samma takt som de senaste åren så kommer endast hälften av arbetarna och två tredjedelar av tjänstemännen att vara medlemmar i facket 2023. Vilket ökar risken för att den fackliga normen i den svenska modellen börjar ifrågasättas.

På grund av att organisationsgraden på arbetsgivarsidan ligger på en hög, stabil nivå, liksom andelen anställda som täcks av kollektivavtal, så menar Anders Kjellberg att svenska modellen än så länge klarar sig ganska bra.

– Men då får den fackliga organisationsgraden inte gå ned så mycket mer, säger han.

För att vända trenden måste de fackliga organisationerna i större utsträckning än i dag prioritera både medlemsrekrytering och facklig aktivitet på arbetsplatserna, skriver han i rapporten.   

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.