Flera myndigheter följer inte lagen

JÄMSTÄLLDHET2016-12-13
Flera myndigheter saknar jämställdhetsplan eller har inte redovisat någon handlingsplan för jämställda löner, trots att det är ett krav enligt lagen. Det visar en pågående granskning av Diskrimineringsombudsmannen, DO, som Publikt har tagit del av.

Enligt diskrimineringslagen ska en jämställdhetsplan upprättas vart tredje år. DOs granskning visar att Allmänna reklamationsnämnden och Data­inspektionen är myndigheter som helt saknar aktuella jämställdhetsplaner. Datainspektionens plan är elva år gammal.

– Det är inte bra naturligtvis, det borde ha gjorts. Det är bara att skämmas, säger Vilhelm Andersson, tillförordnad administrativ chef på Data­inspektionen.

Han har ingen förklaring till varför Datainspektionen inte har någon aktuell plan, men säger att myndigheten har bytt administrativ chef två gånger på relativt kort tid.

– Jämställdhetsplanen borde ha reno­verats. Vi håller på med det nu, säger Vilhelm Andersson.

DO har begärt in jämställdhets­planer från 190 myndigheter. Hittills är 41 planer granskade. Björn Andersson är ansvarig utredare för granskningen.

– Har man ingen aktuell plan följer man inte lagen, det är naturligtvis inte bra, konstaterar han.

Tretton myndigheter har jämställdhetsplaner som inte uppfyller lagens krav. Ytterligare arton har fått någon form av rekommendation. Orsaken är att de inte följer intentionerna i lagens för­arbeten – exempelvis att de inte har visat att de genomfört åtgärder för att främja en jämn könsfördelning mellan olika yrken.

Arbetsgivaren är dessutom skyldig att göra en lönekartläggning vart tredje år. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhind­ra osakliga skillnader i lön eller andra arbets­villkor mellan män och kvinnor.

Arbetsgivare som har mer än 25 anställda ska även upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Planen ska bygga på lönekartläggningen och motverka lönediskriminering. Den ska redovisas i eller bifogas jämställdhetsplanen.

Publikt har vid två tidigare tillfällen granskat om myndigheterna uppfyller lagkravet på handlingsplaner för jämställda löner. Då – 2012 och 2013 – saknade en handfull myndigheter handlingsplan, däribland Sveriges lant­bruksuniversitet, SLU.

SLU uppfyller fortfarande inte kraven i diskrimineringslagen, och har exempelvis inte redovisat någon handlingsplan för jämställda löner.

Enligt personalchefen Katarina Tillgren har SLU kartlagt löneskillnader, men inte dokumenterat arbetet och handlingsplanen.

Hon säger att deras senaste kartläggning visar att kvinnliga anställda har 90,2 procent av de manliga anställdas lön, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år.

– Vi arbetar hela tiden med frågorna. SLU finns på flera orter och arbetet bedrivs ute i verksamheten med stöd från oss. På personalavdelningen måste vi arbeta mer strukturerat för att fånga upp allt som görs och behöver göras, förklarar Katarina Tillgren.

Flera andra myndigheter, exempelvis Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statens musikverk och Göteborgs universitet, har inte heller redovisat några handlingsplaner för jämställda löner.

– Jag kan bara konstatera att det inte framgår av jämställdhetsplanen att vi bedriver ett aktivt arbete och hur det följs upp. Varför det inte är med i planen kan jag inte svara på, säger Anna Lindholm, personalchef på Göteborgs universitet.

I något fall finns en handlingsplan – Skatteverket har en sådan – men trots det uppfyller myndigheten inte lagens krav eftersom den inte är redovisad i jämställdhetsplanen.

Enligt diskrimineringslagen ska myndigheterna också redovisa hur de planerade åtgärderna enligt föregående plan har genomförts och vilket resul­tat de fått. Det har varken Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet eller Regeringskansliet gjort.

– Det här är viktigt för att se om åtgärderna fungerar eller om man över huvud taget genomfört åtgärden. Om insatserna inte fungerat måste man ju ta hand om den erfarenheten, säger Björn Andersson.

Men det finns också myndigheter som inte får något påpekande alls. Arbets­förmedlingen och Kriminalvården är två av de åtta myndigheter som klarat sig prickfritt.

Den 1 januari 2017 ändras diskrimineringslagen. En nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen i stället för vart tredje år. En annan nyhet är att alla diskrimineringsgrunder kommer att omfattas av kravet på åtgärder och dokumentation, inte bara kön utan även exempelvis funktionsnedsättning.

Nytt är också att lagen ställer krav på att arbetsgivare redovisar hur samverkan med arbetstagarorganisationerna har genomförts. Dessutom skärps kraven på undersökning, analys och tidsplan för olika åtgärder.

– Kravet på undersökning och analys har hittills bara gällt lönekartläggningen, efter årsskiftet gäller det alla åtgärder och alla diskrimineringsgrunder. Man har helt enkelt sett värdet av själva processen i löne­kartläggningsarbetet, säger Björn Andersson.

STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk till att myndigheterna fortfarande uppvisar brister.

– Det duger inte på långa vägar år 2016. Det är bara att göra det man ska enligt lag.

Hennes bild är att fackliga företrädare i många fall driver på i frågan. Hon konstaterar att det finns anledning till en större professionalism i de här frågorna när diskrimineringslagen skärps nästa år.

– Vi har drivit på om årliga lönekartläggningar och vi kommer ställa krav på att de utförs, säger hon.

Diskrimineringsombudsmannens granskning visar att jämställdhetsplaner inte uppfyller kraven

Två har ingen aktuell jämställdhetsplan

  •  Allmänna reklamations nämnden
  •  Datainspektionen

Tretton uppfyller inte lagens krav

  • Folkhälsomyndig­heten
  • Forskningsrådet Formas
  • Göteborgs universitet
  • Livrustkammaren
  • Myndig­heten för vård- och omsorgsanalys
  • Polismyndig­heten
  • Regeringskansliet
  • Same­skolstyrelsen
  • Skatteverket
  • Statens musikverk
  • Stockholms konstnärliga högskola
  • Sveriges lantbruks­universitet
  • Uppsala universitet

Arton har fått rekommenda­tioner

  • Försvarets materielverk
  • Försäkrings­kassan
  • Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
  • Institutet för rymdfysik
  • Karolinska institutet
  • Kungliga tekniska högskolan
  • Linköpings universitet
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Nordiska Afrika­institutet
  • Polarforskningssekretariatet
  • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  • Statens försvarshistoriska museer
  • Sveriges domstolar
  • Stockholms universitet
  • Trafikanalys
  • Trafikverket
  • Umeå universitet
  • Universitetskanslersämbetet

Åtta har inga brister

  • Arbetsförmedlingen
  • E-hälso­myndig­heten
  • Försvars­makten
  • Institutet för språk- och folkminnen
  • Konkurrensverket
  • Kriminalvården
  • Myndig­heten för delaktighet
  • Statens haveri­kommission

 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.