Bild: Istockphoto

Fondernas chefer har de högsta lönerna i staten

AP-FONDERNA2016-06-15
350 000 kronor i månaden – så mycket tjänar Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius. Det är mer än dubbelt så mycket som Sveriges stats­minister.

Publikt har tidigare redovisat lönerna för de myndighetschefer vars löner sätts av rege­ringen. Den högst betalda av dem, Lena Erixon på Trafik­verket, har en inkomst som ligger strax under statsministerns. Stefan Löfvens månadslön är 160 000 kronor.

Men på de sex AP-fonderna, som också är statliga myndigheter, har de högsta cheferna betydligt mer betalt.

Allra mest tjänar Tredje AP-fondens vd, Kerstin Hessius, med en månads­lön på 350 000 kronor. Därefter kommer Första och Fjärde AP-fondens vd:ar, Johan Magnusson och Mats Andersson, som båda tjänar nästan 336 000 kronor i månaden.

Det är inte bara AP-fondernas högs­ta chefer som har mer betalt än anställda på andra myndigheter. Totalt finns det ett tjugotal anställda på AP-fonderna som har högre lön än statsministern.

Till skillnad från andra myndighetschefer sätts lönen för varje AP-fonds vd av fondens egen styrelse. Tredje AP-fondens styrelseordförande Pär Nuder skriver i ett mejl till Publikt att han och styrelsen anser att Kerstin Hessius månadslön på 350 000 kronor är i enlighet med regeringens riktlinjer: »Den är marknadsmässig utan att för den skull vara löneledande i finanssektorn.«

Och regeringen har ingen åsikt om lönerna är rimliga eller inte, förklarar Ulf Holm, statssekreterare på finansdepartementet. Han konstaterar dock att finansbranschen präglas av ett hög­re löneläge än i staten:

– Det är svårt att rekrytera den kompetens som behövs utan att erbjuda marknadsmässiga löner, säger han.

Men i en promemoria från 2015 har finansdepartementet, utifrån en överens­kommelse i den parlamentariska pensionsgruppen, föreslagit att AP-fonderna ska omfattas av den statliga arbetsgivarpolitiken fullt ut. Utgångspunkten skulle då vara att arvoden och löner ska ligga i linje med jämförbara statliga myndigheters. »Det är inte rimligt att lönenivåerna avviker i sådan utsträckning«, skriver depar­tementet.

Men när promemorian lades fram fick departementet inte med sig alla partier i pensionsgruppen. Förslaget fick dessutom omfattande kritik både från AP-fonderna och flera tunga remissinstanser, så det lades på is.

AP-fonderna skiljer sig också från andra statliga myndigheter genom att de i huvudsak styrs genom lag – lagen om allmänna pensionsfonder och lagen om Sjätte AP-fonden – och inte genom regeringens regleringsbrev.

– Anledningen till det är att de ska vara mer självständiga, säger Ulf Holm.

Han förklarar att man vill ha avstånd mellan regeringen och AP-fonderna för att undvika politisk styrning.

I dag är AP-fonderna visserligen medlemmar i Arbetsgivarverket, men de omfattas trots det inte av Arbetsgivarverkets kollektivavtal. Ett rege­rings­beslut från år 2000 ger dem till skillnad från andra myndigheter rätt att teckna kollektivavtal på egen hand.

Regeringen har dock tagit fram riktlinjer enligt vilka AP-fondernas styrelser ska försäkra sig om att ersättningen är »rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd«. Den ska också vara konkurrenskraftig, takbestämd och inte löneledande. Inga rörliga ersättningar får betalas ut till personer i ledande befattning.

Trots det fick Kerstin Hessius 2009 en »gratifikation« motsvarande två månadslöner, totalt 500 000 kronor. När det blev känt betalade hon dock tillbaka pengarna.

Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden.
Bild: Peter Phillips
Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden.

AP-fondcheferna har högre månadslöner än generaldirektörerna och statsministern

159 000 kronor: Lena Erixon, Trafik­verket, är den högst betalda general­direktören.

160 000 kronor: Stefan Löfven, statsminister.

250 000 kronor: Karl Swartling, vd Sjätte AP-fonden.

279 500 kronor: Richard Gröttheim, vd Sjunde AP-fonden.

306 625 kronor: Eva Halvarsson, vd Andra AP-fonden.

335 600 kronor: Johan Magnusson, vd Första AP-fonden.

335 957 kronor: Mats Andersson, vd Fjärde AP-fonden.

350 000 kronor: Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden.

Detta gör AP-fonderna

De sex AP-fonderna har sitt ursprung i den allmänna pensionsfond som inrättades när allmän tilläggspension infördes 1960. När pensionssystemet reformerades 1998 lades Femte AP-fonden ned. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden är så kallade buffertfonder. Vid underskott i pensionssystemet hämtas pengar från fonderna, vid överskott förs pengar till dem. Sjätte AP-fonden tillförs eller fråntas dock inga pengar. Sjunde AP-fonden förvaltar kapital i premiepensionssystemet.

Lämnar inte ut uppgifter om anställdas löner

Precis som andra statliga myndig­heter omfattas AP-fonderna av offentlighets­principen. Men när Publikt begär ut ett antal uppgifter om de anställda med högst lön hänvisar samtliga fonder till affärssekretess. De gör dock olika bedömning av vilka av upp­gifterna som kan lämnas ut. Sjätte AP-fonden lämnar bara ut lönerna för de sju befattningshavare som omnämns i årsredovisningen. Det är därför osäkert om det finns andra anställda där som har högre löner.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Chefslöner
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.