Förbjudna adressuppgifter för direktreklam
Datainspektionen förbjuder de två företagen Citibank och AIG Europe att fortsättningsvis köpa adresser för direktreklam från kreditupplysningsföretag.
Datainspektionen har fått in flera anmälningar mot de två företagens marknadsföring från personer som fått erbjudanden om att låna pengar respektive teckna försäkringar mot cancer. Genom att köpa adressuppgifterna från kreditupplysningsföretag har Citibank och AIG Europe kunnat välja att skicka sin reklam till ekonomiskt stabila personer.
De två kreditupplysningsföretagen Business Check och Upplysningscentralen (UC) har båda ansökt om utgivningsbevis för sin verksamhet och åberopar skydd av Yttrandefrihetsgrundlagen för att lämna ut adressuppgifter ur sina register. Det är sedan 1 januari 2003 tillåtet också för andra än massmedieföretag att ansöka om utgivningsbevis, och man kan få utgivningsbevis för webbpublicering av uppgifter i ett register. Det har gjort det möjligt för de två företagen att marknadsföra adressuppgifter för direktreklam i skydd av grundlagen.
De grundläggande adressuppgifterna köper kreditupplysningsföretagen in från Spar, det centrala befolkningsregistret. Hos Spar kan enskilda personer begära en reklamspärr, som gör att deras adresser inte följer med vid försäljning för reklamändamål. När kreditupplysningsföretagen köper adresser från Spar är reklamspärren inget hinder, vilket gör att dessa i sin tur säljer vidare också de reklamspärrade adressaterna.
Datainspektionen anser att hanteringen strider mot regeln om god sed i personuppgiftslagen (PUL). Båda de anmälda företagen har förklarat att de i framtiden inte kommer att använda sig av adressuppgifter från kreditupplysningsföretag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
