Det är fel att använda flextiden till att täcka upp arbetstoppar, anser Peter Schüller.
Bild: Henrik Rosenqvist
Det är fel att använda flextiden till att täcka upp arbetstoppar, anser Peter Schüller.

Han krävde och fick beordrad övertid

HÖGSKOLAN2012-03-07

Kurssekreteraren Peter Schüller tröttnade på att lägga arbetstopparnas timmar på sitt flexsaldo. Han krävde beordrad övertid och fick det.

Vid terminsstart jobbar administratörerna vid lärosätena för högvarv. Den ordinarie 40-timmarsveckan räcker inte till.

– Det kan bli tio till tolv timmars arbe­te per dag under ett par veckors tid. Man lägger välkomstmöten för studenter klockan sju på kvällen. Vi administratörer måste närvara, men arbetsgivaren vill att det ska sättas upp på flexen, säger Peter Schüller, kurs­sekreterare på nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Flexen är till för den anställde själv. En timme i flexsaldot är värd en timmes ledighet. Extra arbete måste arbetsgivaren beordra i form av övertid – och betala för med minst 1,5 timmes ersättning.

Men få chefer på Lunds universitet beordrar övertid. Systemfelet gjorde Peter Schüller arg:

– Jag läste lusen av min prefekt och sade »så här ser avtalet ut, så här ser lagen ut: se till att beordra övertid«. Då var det bara för honom att rätta in sig i ledet, för han kan ju också läsa innantill.

Han påpekar att han agerade utifrån sin roll som arbetsplatsombud.

Rita Nilsson, ordförande för STs sektion på Lunds universitet, säger att problemet har varit en stående punkt på medlemsmötena i flera år.

– Det gäller att få medlemmarna att förstå de mer långtgående konsekvenserna. Så länge man sätter upp övertid på flexen ser inte arbetsgivaren att det finns ett behov att anställa fler. Det är ett långsiktigt arbete.

Ändå är Peter Schüller ganska ensam om att ha slagit näven i bordet.

– Jag har kolleger som säger att de väljer att ducka eftersom de snart ska gå i pension. De vill inte göra sig obekväma. Men de muttrar att nu måste jag jobba kväll igen och då får jag sätta upp det på flexen.

Övertid och flextid

  • Övertid får endast användas när arbetstiden behöver ökas tillfälligt, enligt arbetstidslagen.
  • Arbetstagaren måste arbeta övertid om det finns särskilda skäl, men högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Under ett kalenderår får övertiden uppgå till som mest 150 timmar, enligt kollektivavtalet för myndigheter, Alfa.
  • Ersättning ges i form av övertidstillägg eller som kompensationsledighet, om arbetstagaren vill det.
  • Regler om flextid bestämmer parterna i lokala avtal. Syftet är att ge arbetstagaren mer inflytande över den egna tiden.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA