Handläggare påverkar sjukskrivningstid

FÖRSÄKRINGSKASSAN2014-01-29

Handläggares attityder påverkar sjukskrivningstidens längd. Ju mer legitima och rättssäkra handläggarna uppfattar att reglerna är, desto kortare blir sjukskrivningstiden, skriver Inspektionen för socialförsäkringen i en ny rapport.

De sjukskrivna som har en handläggare som tillhör de 25 procent mest positiva till reglerna är sjukskrivna i genomsnitt cirka 3 dagar kortare än de som har handläggare som tillhör de 25 procent minst positiva.

− Resultaten pekar på betydelsen av att Försäkringskassan arbetar med en gemensam värdegrund och normer för att undvika att egna personliga värderingar slår igenom, säger Pathric Hägglund, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen.

Undersökningen visar också att om handläggare är positiva till att utreda blir sjukskrivningarna längre.

− Om målet är att förkorta sjukskrivningstiderna är mål och styrning som rör rätten till ersättning bättre än mål för hur många utredningar som ska genomföras. Åtminstone tills vi vet mer om vad och för vem olika insatser fungerar, säger Pathric Hägglund.

Han menar också att en slutsats man kan dra är att om regering och riksdag vill att nya mål och regler ska nå full verkan bör man tänka på att förankra förändringarna ordentligt eftersom det kan påverka legitimiteten bland handläggarna.

Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan, vill problematisera slutsatserna i rapporten.

− Resultaten behöver inte betyda att det är mer rätt att sjukskrivningstiderna är korta. Eller att de handläggare som inte anser att reglerna är legitima och rättssäkra har fel. Vi vet inte om de som man dragit in sjukpenningen för har hamnat utanför systemet eller kostar mer i längden för samhället, säger hon.

Resultaten bygger på en enkätundersökning bland Försäkringskassans handläggare 2010-2011. Handläggarnas svar har kopplats samman med uppgifter om hur de agerat i olika ärenden och hur långa sjukskrivningstiderna blivit. 

2011 när upplägget av undersökningen lades fram reagerade ST-avdelningen starkt på att anställda frågades ut om sina åsikter. Från början ingick också frågor som handlade om partipolitik. ”Vi tycker att det låter gans­ka osmakligt”, sade vice avdelningsorförande Thomas Åding, till Publikt 2011.

Riksdagsledamoten Jasenko Omanovic (S) tyckte att det lät som åsiktsregistrering och ställde skriftliga frågor om enkäten till såväl socialförsäkringsminister Ulf Kristersson som till civil- och förvaltningsminister Stefan Attefall.

Pathric Hägglund anser inte att man kan tala om åsiktsregistrering. Dels är svaren anonyma dels är det frivilligt att svara.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA