"Högre säkerhet löser inte problemen"

KRIMVÅRD2005-04-19

160 anställda i kriminalvården deltog på den tvådagarskonferens om neuropsykiatriska funktionshinder, missbruk och kriminalitet som ST inom kriminalvården anordnade i Örebro.

Bakgrunden är att neuropsykiatriska funktionshinder är mycket vanliga bland de människor som hanteras av kriminalvården.

–Vi har haft en del spektakulära händelser det senaste året, och kriminalvården är inte särskilt bra på den här typen av arrangemang, säger Per Sunneborn, vice ordförande i ST-avdelningen och en av drivkrafterna bakom seminariet.

Var fjärde intagen på anstalter har någon typ av neuropsykiatriska funktionshinder.

–Det här är inte kriminalvårdens problem, det är samhällets, menar Per Sunneborn.

Saknas: modiga politiker

Rymningar och gisslansituationer leder till krav på högre säkerhet. Men arrangörerna av seminariet i Örebro tror inte det är svaret.

–Lösningen på kriminalvårdens problem är inte säkerhetsanstalter, utan att vi lär oss hantera dem som finns där, säger Steve Ericsson, verksamhetsutvecklare på kriminalvården i Örebro.

STs förbundsordförande Annette Carnhede var också närvarande på seminariet:

–Att ST går in och arrangerar en sådan här konferens bottnar i frustrationen över att media fokuserar på de spektakulära händelserna, medan de här frågorna inte får någon uppmärksamhet. Vi saknar modiga politiker som vågar stå upp och ta debatten.

Neuropsykiatriska funktionshinder

o Den som har neuropsykiatriska funktionshinder har större problem än andra med att reglera sin uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, att samspela med andra människor, inlärning och minne, att uttrycka sig i tal och skrift samt att kontrollera motoriken.

o Till neuropsykiatriska funktionshinder räknas adhd, damp, Tourettes syndrom, autism, Aspergers syndrom, dyslexi och tvångssyndrom.

o Två procent av befolkningen beräknas ha någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Bland dem som är dömda för våldsbrott till fyra års fängelse eller mer har 50 procent fått diagnosen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

ST Rättsväsende
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA