Parterna inom EU har sedan 2014 jobbat med ett avtal för statligt anställda inom EU.
Bild: Mostphotos
Parterna inom EU har sedan 2014 jobbat med ett avtal för statligt anställda inom EU.

Inget beslut om EU-regler för statstjänstemän

ARBETSRÄTT2018-02-08
Frågan om att driva avtalet som arbetsgivare och fack slutit om rätt till information och inflytande för statligt anställda inom EU har gått i stå. Parterna har inte sett något formellt beslut, men har fått muntligt besked om att kommissionen inte kommer att ta avtalet vidare till Europeiska rådet.

– Om kommissionen skulle gå vidare med vårt avtal är det ett stort steg mot ökade rättigheter för statligt anställda, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Möjligheten för representanter för arbetsgivare och fack att träffa självständiga avtal finns inom ramen för EUs så kallade sociala dialog, ett system för förhandlingar och samråd mellan arbetsmarknadens parter – och mellan parterna och EUs institutioner. 

Parterna inom EU har sedan 2014 jobbat med ett avtal för statligt anställda inom EU.

Avtalet som skrevs under i slutet av 2015 är en slags medbestämmandelag på EU-nivå, förklarar Britta Lejon, och berättar att det handlar om rätt till information och inflytande vid stora förändringar av verksamheten. Hon konstaterar att det är ett viktigt avtal, inte minst för de statsanställa i länder som har sämre villkor än Sverige.

När ett avtal träffats inom ramen för EUs sociala dialog kan parterna begära att avtalet antas som ett direktiv, som sedan ska införlivas i medlemsländernas lagstiftning. Första steget är att kommissionen ska besluta att lämna avtalet vidare till rådet. Men det har hänt väldigt lite, berättar Britta Lejon.

– Vi har fått muntligt besked från tjänstemännen om att kommissionen inte vill ta det vidare till rådet. Något formellt beslut har vi inte sett till, säger hon.

Hon befarar att EU ska dra frågan i långbänk. Det har skett med ett avtal som är framtaget på liknande sätt, men som handlar om kemikalier och arbetsmiljö på frisörernas område, där parterna drivit frågan sedan 2012.

– Det är ju särskilt upprörande med tanke på att det bara var några månader sedan kommissionen, rådet och parlamentet skrev under den sociala pelaren som handlar om just rättvisa arbetsvillkor och socialt skydd, säger Britta Lejon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.