EU-kommissionen kan bli stämd av facket

FACKLIGT2018-04-20
EU-kommissionen har stoppat ett avtal för statligt anställda från att bli lag på europeisk nivå. Nu överväger facken en stämning i EU-domstolen. ”Om vi inte protesterar när vi blir behandlade så här kan vi aldrig vara säkra på att få något inflytande över huvud taget”, säger STs ordförande Britta Lejon.
Av:  Carl von Schéele

Sedan några år tillbaka är de statliga parterna på Europanivå överens om ett avtal som ger tio miljoner statsanställda rätt till information och konsultation vid stora omställningar. Dessutom ska de fackliga representanterna ha rätt till förberedelsetid inför överläggningar med arbetsgivarna.

– Efter två års förhandlande har vi lyckats komma fram till ett dokument som kan liknas vid ett europeiskt mbl för statligt anställda, säger Britta Lejon, som lett den fackliga sidan vid förhandlingsbordet.

Men i mars fick fack och arbetsgivare ett brev där kommissionen skriver att statliga förvaltning helt och hållet är en nationell fråga, avslöjar Europaportalen. I brevet skriver kommissionen också att rätten till inflytande redan finns i flera europeiska länder. Man vill därför inte stadfästa avtalet i lag, vilket annars är det brukliga.

För både fack och arbetsgivare kom kommissionens agerande som en överraskning. Den har tidigare varit drivande och efterfrågat ett avtal på området.

På nästa styrelsemöte i maj ska EPSU, den europeiska organisationen för offentligfacken, avgöra frågan om stämning. Där är Britta Lejon ordförande.

– Jag hoppas att det blir så, säger hon, trots att hon är medveten om att en process i domstolen tar lång tid och är kostsam.

Enligt Europaportalen har de statligt anställda stöd av Europafacket, EFS, om de går vidare med stämning.

– Det här är ett viktigt fall och det är symptomatiskt för den sociala dialogen i stort som har haltat på senare år av olika orsaker, säger TCOs Europachef Per Hilmersson till Europaportalen.

Britta Lejon säger att även de statliga arbetsgivarna står bakom en stämning och kan komma att stödja den på olika sätt.

Bakgrunden till avtalet är konsekvenserna av den allvarliga finanskrisen 2008 för statligt anställda. I Grekland, Spanien och flera andra länder drabbades den statliga sektorn av mycket hårda nedskärningar.

I Sverige har statligt anställda inflytande via medbestämmandelagen och kollektivavtal och skulle därför inte beröras av det europeiska avtalet.

­– Det här är inget jag gör för svenska förhållanden, utan för våra europeiska kamraters räkning. Väldigt många har inte sådan lagstiftning, säger Britta Lejon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.