Kårer försvarar sina intressen bra

NYHET2003-12-16

Diplomater, poliser och officerare har haft en betydligt bättre löneutveckling än andra i statens tjänst. Orsaken är att de tillhör en stark yrkeskår.
En kår är en grupp statligt anställda som hålls samman genom gemensam utbildning, kultur och förhållningssätt till arbetet, och av det faktum att de har monopol på sina arbetsuppgifter. Forskarna Ylva Hasselberg och Erik Kärnekull har i en pilotstudie undersökt vad kårerna betyder för samhället. Yrkesstolthet och lojalitet framhålls som positiva effekter, men samtidigt kan starka kårer hävda sina särintressen så väl att det blir ett hot mot såväl demokrati som effektivitet.
Debatten om polisens arbetstider anges som exempel på det senare. Och officerarnas kraftiga reallöneökningar måste ställas mot de samtidiga nedskärningarna i försvaret. Officerarna har i likhet med diplomater och poliser haft 14–18 procent bättre reallöneutveckling 1988–1998 jämfört med andra statsanställda.
De tre kårerna är starkt mansdominerade, och kvinnorna inom dessa myndigheter har haft en klart sämre löneutveckling.
Karaktäristiskt är också den svaga styrningen från ledningen. ”Inom UD kan man ifrågasätta existensen av ett arbetsgivarintresse”, skriver de båda forskarna på DN Debatt.
Tullare är en kår som avviker från mönstret. Lönehöjningarna har varit lägre än snittet i staten, myndigheten har utsatts för nedskärningar och omorganisationer, kåren är svag och styrningen uppifrån stark.
Idealet vore, menar forskarna, starka kårer som balanseras av tydliga styrmekanismer och utvärderingsrutiner.
Studien är publicerad av ESO, expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Rättsväsende
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA