Kontoren gör medborgarna nöjda

UTVÄRDERING2003-12-16

Medborgarkontoren får gott betyg av sina besökare. Ju mer av offentlig service man kan få på ett och samma ställe, desto högre blir betyget.

Ändå går utbyggnaden av medborgarkontor trögt. För även om allmänheten uppskattar att ha en ”one stop shop” bromsas utvecklingen av regelverk och motstånd från personal och enskilda myndigheter – inte minst statliga.

Detta framgår av en utvärdering av försöksverksamheten med samtjänst vid medborgarkontor som just överlämnats till Justitiedepartementet.

Den grundläggande tanken med medborgarkontor är att samhällsinformation och service från flera olika myndigheter ska erbjudas från ett och samma ställe.

När försöksverksamheten drog i gång 1997 presenterades följande vision i Statstjänstemannen:

”Om tio år slinker du in på medborgarkontoret och uträttar alla dina samhällsärenden över en och samma disk. Till hjälp har du en egen ’husbyråkrat’ som står till tjänst med så vitt skilda uppgifter som brottsanmälan, platsförmedling, föräldrapenning, bygglov och mycket, mycket mer. Kan du inte få hjälp direkt får du ’remiss’ till en specialist. Men många uppgifter kommer du att klara själv via medborgarkontorets gör-det-själv-dator.”

I dag kan vi konstatera att visionen fortfarande är avlägsen. Skälen är många. Ofta är kommunen pådrivande, medan intresset från statliga myndigheter är begränsat. En annan hämmande faktor är reglerna för myndighetsutövning.

Det finns drygt 200 medborgarkontor i landet. Servicenivån varierar kraftigt. Ofta hänger verksamhetens omfattning på att det finns en eldsjäl som håller den i gång.

Utvärderingen som gjorts av Peder Björk och Göran Bostedt, forskare vid Mitthögskolan i Sundsvall, visar att allmänhetens kännedom om medborgarkontoren är störst på de ställen där servicen är mest utbyggd. Det är också de kontoren som är flitigast besökta. Nio av tio tillfrågade är nöjda med den service som ges där.

Det råder ingen tvekan om att etablering av medborgarkontor generellt sett lett till förbättrad offentlig service. De enkätstudier vi genomfört visar entydigt att medborgarna är mycket nöjda med servicen, heter det i utvärderingen.

Det finns fyra olika mål för verksamheten: förbättrad kvalitet på offentlig service, behålla/utveckla service, rationalisera/effektivisera och utveckling av lokal demokrati. Målet om förbättrad service prioriteras i allmänhet högst. Utveckling av lokal demokrati hamnar i botten.

Forskarnas förklaring är att lokalpolitikerna är ointresserade av att utveckla medborgarkontor. Det är tjänstemännen som driver på utvecklingen.

Björk/Bostedt beklagar politikernas ointresse och hävdar att utvecklingen av medborgarkontor skulle kunna bidra till att stärka demokratin. Med andra prioriteringar skulle medborgarkontoren kunna utgöra ett instrument för förbättrad dialog mellan medborgare och politiker, hävdar de.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA