Kriminalvården vill öka kunskapen om straffskärpningar

KRIMINALVÅRDEN 2021-09-07
I en ny rapportserie från Kriminalvården konstateras att hårdare straff inte har någon större effekt på brottsligheten. Rapporten bygger på en översikt av relevant forskning.

Enligt rapporten Kort om straffskärpningar visar de granskade studierna att straff har begränsad avskräckande effekt på brottsnivån i samhället. Det finns stöd för att frihetsberövande straff kan minska brottsligheten genom inkapacitering, bland annat beroende på vilka individer som frihetsberövas. Men vad gäller återfall i brott finns studier som både pekar på att fängelsestraff kan minska återfallen och på motsatsen. Skillnaderna kan delvis bero på skillnader i anstaltsförhållanden och straffets innehåll, konstaterar Kriminalvården i rapporten. De granskade studierna tyder enligt rapporten på att straffskärpningar i sig inte kan förväntas minska brottsligheten.

I rapporten hänvisas till tre straffrättsteoretiska antaganden som legitimerar straff och motiverar straffskärpningar. Det första är den brottsförebyggande effekten att hotet om straff i sig avskräcker från brott. Det andra är inkapaticering, att den som är inlåst inte kan begå ytterligare brott under strafftiden. Och det tredje är att straffet minskar återfallen i brott, genom rehabilitering under strafftiden eller individuell avskräckning beroende på de negativa konsekvenserna av ett straff.

När det gäller den avskräckande effekten av straff tyder de studier som granskats på liten, om någon, effekt på brottsnivån. Några studier tyder på att vissa straffskärpningar riktade mot individer med tidigare domar kan avskräcka den som är direkt påverkad av straffskärpningen, men effekten på den totala brottsnivån är mycket begränsad.

”Utifrån ett brottsförebyggande perspektiv har det i flera systematiska översikter konstaterats att större avskräckande effekter följer av en ökad säkerhet i gripande och lagföring istället för skärpta straff”, skriver rapportförfattarna.

Rapporten Kort om straffskärpningar är den första i en ny serie publikationer med fokus på kriminalvårdsaktuella ämnen. Förhoppningen är att bidra till ökad kunskap och fördjupad diskussion med stöd av översiktliga analyser, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.