Krisberedskapspengar kan gå till ordinarie verksamhet

KRISBEREDSKAP2021-04-07
Statens projektbidrag för att stärka krisberedskapen och civilförsvaret riskerar att användas i den ordinarie verksamheten, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Därmed uteblir den önskade förstärkningen, enligt myndighetens rapport.

Den svenska krisberedskapen hanteras av flera statliga myndigheter och inom ramarna för deras ordinarie anslag. Statsbudgeten innehåller också en särskild post för krisberedskap, som kan användas för att finansiera projekt för att stärka samhällets beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser. Riksrevisionens granskning visar att sådana projektbidrag kan användas till verksamhet som egentligen ska finansieras av myndigheternas ordinarie anslag.

”Det finns tecken på att många myndigheter huvudsakligen finansierar sitt krisberedskapsarbete med hjälp av projektbidrag. Så är inte systemet tänkt att fungera. Om regeringen vill fortsätta att använda tillfälliga projektbidrag bör den överväga att göra förändringar”, konstaterar Mikael Halápi vid Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Enligt myndigheterna själva är projektbidragen viktiga och möjliggör insatser som annars inte skulle ha blivit av. Men Riksrevisionen konstaterar att det har en rad negativa sidoeffekter att finansiera myndigheternas beredskapsarbete med tillfälliga projektbidrag:

  • Långsiktig planering försvåras när en stor del av beredskapsarbetet finansieras med projektbidrag.
  • Vissa myndigheter har blivit helt beroende av projektbidragen för att utveckla krisberedskapen.
  • Myndigheterna saknar egna medel för att tillvarata resultaten av projekten, vilket riskerar att leda till att avsedda effekter uteblir.

Kritiken omfattar också länsstyrelserna, som sedan 2015 kunnat söka medel för så kallade sammanhållna projekt.

”Projektbidragen utgör numera en mer eller mindre permanent delfinansiering av länsstyrelsernas grundläggande krisberedskapsarbete. Det går stick i stäv med vad regering och riksdag ursprungligen har sagt att anslaget ska användas till”, understryker Daniel Bjerstedt, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

Riksrevisionen pekar också på att det skapar förtroendeproblem när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska fördela bidrag till de ansökande myndigheterna, samtidigt som MSB finansierar delar av sin egen verksamhet med pengar från samma anslag.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.