Krigsplaceringar väcker frågor på myndigheter

KRISBEREDSKAP2022-03-15
Flera myndigheter ska ha en krigsorganisation och krigsplacerad personal redo om regeringen beslutar om höjd beredskap. Nu väcker Rysslands invasion av Ukraina frågor bland statligt anställda om vad placeringen egentligen innebär vid en krigssituation.

Sedan 2018 har de bevakningsansvariga myndigheterna, som har ett särskilt ansvar för landets krisberedskap och civila försvar, haft i uppdrag att skapa en krigsorganisation och bemanna den. Det innebär bland annat att myndigheterna ska krigsplacera de anställda som behövs för att deras verksamhet ska kunna fortsätta så långt som möjlig vid en krigssituation.

Krigsplaceringen är en planeringsåtgärd för att nödvändig personal ska finnas tillgänglig om regeringen beslutar om höjd beredskap vid krig eller vid fara för krig.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har frågan om vad det kan innebära för enskilda medarbetare väckts på flera statliga arbetsplatser, enligt fackligt förtroendevalda som Publikt har pratat med.

På Svenska kraftnät, som har ansvar för elförsörjningen vid kritiska situationer och svåra störningar, fick de anställda ett skriftligt besked om att de hade krigsplacerats för ett antal år sedan. Sedan dess har frågan varit vilande – fram till nu, berättar Mikael Wallin, avdelningsordförande på myndigheten.

– Alla har krigsplacerats men det är nog först i det här läget som man börjar fundera över vad det betyder för egen del och för ens arbete. Framför allt har chefer hos oss fått frågor om detta. Efter det har myndigheten gjort utskick med information till medarbetarna, säger Mikael Wallin.

Även på Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan, som ansvarar för att utbetalningar ska fungera vid kriser, har STs förtroendevalda kontaktats av medarbetare som har funderingar kring krigsplaceringen.

– Vi har fått en del frågor om vad det egentligen betyder. Kriget för generellt sett med sig en oro, även om vi i vårt dagliga arbete inte har påverkats av det i någon högre grad. Den största förändringen är att säkerhets- och it-arbetet har förstärkts, säger Thomas Åding, STs avdelningsordförande inom Försäkringskassan.

På längre sikt bedömer han dock att kriget i Ukraina kommer att leda till ett högre tryck på Försäkringskassan, när de flyktingar som har kommit till Sverige ska skrivas in i socialförsäkringssystemet.

Att regeringen förra veckan beslutade att ge Försäkringskassan uppdraget att säkerställa utbetalningar från socialförsäkringen under krig och krigsfara, tror han däremot inte kommer att leda till någon större omställning av verksamheten. Thomas Åding bedömer beredskapen som god på Försäkringskassan, som har haft en krisledningsgrupp på plats sedan krigets start.

Liknande åtgärder har vidtagits på flera andra myndigheter. Svenska kraftnät har aktiverat en särskild stab med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Det har också skett på flera länsstyrelser, bland annat på Länsstyrelsen i Stockholms län, som har fått uppdraget att organisera och bemanna ett nationellt samordningskansli för länsstyrelserna. Kansliet kommer att ansvara för att regeringen får veckovisa lägesbilder från samtliga län med anledning av kriget.

Än så länge har det nya kansliet och stabsläget på Länsstyrelsen i Stockholms län inneburit att ett fåtal medarbetare har fått andra arbetsuppgifter, men större omflyttningar av personal kan bli aktuella framöver, till exempel om flyktingmottagandet fortsätter att öka, uppger länsstyrelsens pressavdelning till Publikt.

På Strålsäkerhetsmyndigheten, som har en central roll i beredskapen vid kärntekniska olyckor, har många anställda redan nu förändrade arbetsuppgifter, kopplade till utvecklingen runt kärnkraftverken i Ukraina.

Myndigheten aktiverade sin krisorganisation vid krigsutbrottet och lokala förhandlingar om arbetstid och ersättningar genomförs nu, berättar Michael Wallin, avdelningsordförande för ST inom Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi har vi ett lokalt avtal i botten som vi bygger på vid varje särskild händelse, som den här, säger han.

På Svenska kraftnät har både förtroendevalda och medlemmar ställt frågor om vilka avtal och arbetsvillkor som skulle gälla för krigsplacerade om regeringen beslutar om höjd beredskap, berättar STs avdelningsordförande inom Svenska kraftnät Mikael Wallin.

– Det har inte jag som facklig företrädare funderat på tidigare men det behöver jag se över nu, så att vi värnar medlemmarnas rättigheter och har koll på de avtal som gäller, säger han.

Frågan har även aktualiserats på Regeringskansliet, som nyligen inledde en översyn av den arbetsrättsliga beredskapslag som ska gälla vid krigsfara. Skälet är att lagen, från 1987, inte är uppdaterad och hänvisar till flera regler i arbetsrätten som är överspelade, något som tidningen Lag och avtal rapporterat om.

Enligt Lag och avtal har även Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där ST ingår, påbörjat en översyn av beredskapsavtalet från 1989, som bland annat reglerar arbetstid under krigstillstånd på den statliga sidan.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommer också ut med uppdaterad information i slutet av mars till de bevakningsansvariga myndigheterna, regionerna och kommunerna kring krigsorganisation och krigsplacering.

Det pågår även en utredning på MSB om vilka personalförstärkningar som kan krävas för att myndigheterna ska klara att upprätthålla sin verksamhet vid höjd beredskap och krig. Inom ramen för det regeringsuppdraget, som ska redovisas i slutet av april, har de bevakningsansvariga myndigheterna bland annat lämnat ett underlag om arbetet med sin krigsorganisation.

Enligt Petra Ekroth, utredare på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB, har flera av myndigheterna arbetat löpande med att stärka förmågan, men hon betonar att alla myndigheter fortsatt har ett arbete att göra.

– Arbetet med krigsorganisationen har ingen sluttid, utan krigsorganisationen och bemanningen ska uppdateras kontinuerligt och myndigheterna ska årligen se över krigsplaceringen så att den är aktuell, säger Petra Ekroth.

Hon understryker också att det är långt fler än bara krigsplacerad personal som kommer att behöva tjänstgöra om regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

– Den allmänna tjänsteplikten, som i regel innebär att den anställde ska fortsätta gå till jobbet, omfattar långt fler än bara krigsplacerade. Skillnaden är att myndigheten med krigsplaceringen har gjort anspråk på just den personen vid höjd beredskap och att myndigheten har rätt att förfoga över den. Det är ett sätt att försäkra sig om att personalen är tillgänglig, säger Petra Ekroth.

Vad innebär en krigsplacering?

  • Krigsplaceringen är ett planeringsverktyg för att säkerställa att myndighetens krigsorganisation är bemannad.
  • Att vara krigsplacerad innebär att en anställd är ”ianspråktagen” för att tjänstgöra under höjd beredskap.
  • Skyldigheten att tjänstgöra i myndighetens krigsorganisation börjar gälla när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.
  • Det är arbetsgivaren som avgör vilka som krigsplaceras. Arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om krigsplaceringen och sin inställelseplats.
  • Personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där hen gör störst nytta för totalförsvaret.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheter med krigsplacerad personal

Följande bevakningsansvariga myndigheter har ett särskilt ansvar för att förebygga, motstå och hantera krissituationer:

  • Affärsverket Svenska Kraftnät
  • E-hälsomyndigheten
  • Finansinspektionen
  • Folkhälsomyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Kustbevakningen
  • Livsmedelsverket
  • Luftfartsverket
  • Läkemedelsverket
  • Samtliga länsstyrelser
  • Migrationsverket
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
  • Pensionsmyndigheten
  • Polismyndigheten
  • Post- och telestyrelsen
  • Riksgäldskontoret
  • Sjöfartsverket
  • Skatteverket
  • Socialstyrelsen
  • Statens energimyndighet
  • Statens jordbruksverk
  • Statens veterinärmedicinska anstalt
  • Strålsäkerhetsmyndigheten
  • Säkerhetspolisen
  • Trafikverket
  • Transportstyrelsen
  • Tullverket

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.