Längre häktestider leder till överbeläggning

KRIMINALVÅRDEN2023-06-01

Trots att nya häktesplatser öppnar i snabb takt är det trångt på häktena i hela landet, konstaterar Kriminalvården i ett pressmeddelande. Antalet häktade har ökat från 2 250 i april 2022 till över 2 600 vid samma tid i år. ”Det vi ser är att behovet av häktesplatser ökar rejält, på grund att personer blir kvar allt längre i häkte”, förklarar Susanne Wedin, avdelningschef vid myndigheten.

En orsak till överbeläggningen på häktena är att häktningstiderna är långa, och enligt Kriminalvården har de ökat mycket kraftigt de senaste åren. År 2020 satt en person häktad i genomsnitt 69 dagar. 2023 ligger snittet på 87 dagar. Bara den ökningen motsvarar enligt Kriminalvården cirka 540 häktesplatser.

Häktesplatserna räcker inte till, trots att mer än 200 nya häktesplatser tillkommer under 2023. Av dessa är 80 så kallade beredskapsplatser, som skapas bland annat genom dubbelbeläggning.

”De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av häktningstiderna. Exakt vad de längre tiderna beror på kan vi på Kriminalvården inte säga. Det kräver analyser av hela rättskedjan”, menar Susanne Wedin, direktör och chef för avdelningen för häkte, anstalt och frivård på Kriminalvården, i pressmeddelandet.

Enligt Susanne Wedin räcker det inte med att bara bygga ytterligare platser, det krävs även åtgärder tidigare i rättskedjan för att få ned utredningstiderna. Hon pekar också på beslutade lagändringar som ska ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. 1 juli ändras den så kallade häktespresumtionen genom att gränsen för obligatorisk häktning sänks. Den som misstänks för ett brott med ett minimistraff på ett och ett halvt år ska då häktas. I dag är den gränsen två år.

”Ändringen kan med det nya regelverket tänkas träffa de flesta personer som är misstänkta för exempelvis grov misshandel, rån och grov utpressning. Det är i dagsläget svårt att exakt säga vad den här ändringen kommer att innebära för beläggningen i våra häkten. Varken vi, eller någon annan i rättskedjan, kan ge svar på det innan lagen trätt i kraft och vi ser vilken effekt lagändringarna får i praktiken”, framhåller Kriminalvårdens rättschef Caroline Oredsson i pressmeddelandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA