I STs förbundsstyrelse, här på bild efter att ha valts på STs kongress 2012, är det bara Linda Englund, längst till höger, som har utländsk bakgrund – eftersom båda hennes föräldrar är födda i Norge.
Bild: Casper Hedberg
I STs förbundsstyrelse, här på bild efter att ha valts på STs kongress 2012, är det bara Linda Englund, längst till höger, som har utländsk bakgrund – eftersom båda hennes föräldrar är födda i Norge.

Mest blågult i fackets ledning

MÅNGFALD2014-10-29
Enligt sina stadgar ska ST främja mångfald. Men bland förbundets högsta förtroendevalda är det få som har utländsk bakgrund. Andelen är mindre än såväl bland statens anställda som bland Sveriges befolkning. STs ordförande Britta Lejon manar till självkritik.

Enligt SCB har 24 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder utländsk bakgrund – vilket innebär att de själva, eller båda föräldrarna, är födda i ett annat land än Sverige.

Bland de anställda vid statliga myndigheter hade 16 procent av de anställda utländsk bakgrund 2013, enligt Arbetsgivarverkets årliga statistik.

Men bland STs högsta förtroendevalda är andelen betydligt lägre – trots att ST enligt stadgarna ska »främja mångfald samt motverka all form av diskriminering«.

Publikt har frågat de 139 personer som är ordinarie ledamöter i styrelserna för STs 15 största avdelningar, som tillsammans organiserar omkring tre fjärdedelar av förbundets aktiva medlemmar, om deras bakgrund. Av de 130 som svarat är det 12 personer, eller 9 procent, som angett att de är födda i ett annat land än Sverige eller har två föräldrar som är det. Bara tre av dessa har utomeuropeisk bakgrund.

Den låga andelen med utländsk bakgrund bland de förtroendevalda är ingen överraskning för de inom ST som Publikt talar med.

– Nej, egentligen inte. Och det är definitivt inte bra. På senare år har myndigheterna anställt väldigt många med utländsk bakgrund, åtminstone har Skatteverket gjort det, säger Ing-Marie Sandin, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket.

Inte heller Gabriel Thott,ledamot i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, är förvånad över den bild undersökningen ger.

– Så här blir det lite varstans när man tittar högt upp i den fackliga hierarkin. Språkbruk och rutiner är inte lättillgängliga högre upp. Det fordrar en viss social bakgrund om man ska klara sig, säger han.

På Arbetsförmedlingen finns många anställda med utländsk bakgrund. Men ingen med utländsk bakgrund sitter i ST-avdelningens styrelse. Margareta Carlström Nilsson, sammankallande i avdelningens valberedning, förklarar att alla måste gå den långa vägen.

– Om man ska komma i fråga för ett högre fackligt uppdrag måste man först komma in i det lokala fackliga arbetet. Man måste få en grund att stå på, säger hon.

Men underrepresentationen är ett problem, anser Christina Staffansdotter, som är andra vice ordförande för ST inom polisväsendet.

– Jag tycker att det är olyckligt att vi inte lyckas värva fler förtroendevalda med utländsk bakgrund. Det skulle göra att fler blev engagerade, för då skulle de känna igen sig, säger hon.

Många förtroendevalda i ST som Publikt har talat med anser att förbundets företrädare bör återspegla hur befolkningen är sammansatt, eller åtminstone hur det ser ut i den statliga sektorn.

Men det går trögt att förändra sammansättningen i styrelserna. En orsak är att omsättningen bland de förtroendevalda är liten.

– Många av de som sitter har suttit väldigt länge. Jag tror att det är det som spökar, faktiskt, säger Christina Lukkarinen, sammankallande i val­beredningen för ST inom Försäkringskassan.

I hennes avdelning blir ordförande för sektionerna, den organisatoriska nivån under avdelningen, automatiskt invalda i avdelningsstyrelsen.

– Därför är det ute i sektionerna man måste tänka på mångfalden. Vi i avdelningsstyrelsens valberedning har inte så stort handlingsutrymme, säger Christina Lukkarinen.

Det är inte bara i STs avdelningsstyrelser som andelen förtroendevalda med utländsk bakgrund är liten. I förbundets högsta ledning finns inte någon som är född i ett annat land – men en person som har utländsk bakgrund. Det är Linda Englund, vars båda föräldrar är födda i Norge.

– Jag har norskt pass, men är född i Sverige, så jag kan inte säga att jag känner mig utländsk eller att jag ensam står för mångfalden i förbundsstyrelsen. Det vore att ta det väl långt, säger Linda Englund.

Men att ingen annan av förbundsstyrelsens ordinarie ledamöter har utländsk bakgrund behöver inte vara ett prob­lem, tycker hon.

– Jag tror att vi har med oss de här frågorna i och med våra grundläggande fackliga värderingar.

I STs stadgar står dock att den val­beredning som föreslår en ny förbundsstyrelse ska »främja mångfalden«.

Ann-Britt Nilsson från ST inom Försäkringskassan har varit sammankallande i valberedningen inför de två senaste kongresserna.

Hon anser att det krävs flera års erfarenhet från en avdelningsstyrelse för att komma med i förbundsstyrelsen.

– Vi gjorde ett väldigt arbete för att försöka få ihop både geografisk hemvist, etnisk mångfald och jämställdhet. Vi lyfte på alla stenar.

Ann-Britt Nilsson försökte uppmuntra avdelningarna att nominera folk med utländsk bakgrund, berättar hon.

– Men avdelningarna nominerar en person från sin egen avdelning och ser inte till helheten, säger Ann-Britt Nilsson.

Den som nu är sammankallande i förbundsstyrelsens valberedning är Lisbeth Häggberg från ST vid Stockholms universitet. Hon konstaterar att det främst är kända namn som dyker upp om och om igen.

– Det är sällan avdelningarna plockar upp något nytt namn och därför har valberedningen inget smörgåsbord att välja från. Vi har ju att ta hänsyn till nomineringarna som kommer in. Men det är valberedningens unika frihet att själva föreslå namn, säger Lisbeth Häggberg.

Stadgarnas formulering om mångfald inbegriper många olika saker, betonar hon. Men hon skulle gärna se att förbundsstyrelsen återspeglade det faktum att 16 procent av statens anställda har utländsk bakgrund.

En sådan önskan uttrycker även STs förbundsordförande Britta Lejon.

– Vi i ST lyckas inte lika bra som arbetsgivarna med det här. Det gäller att vara självkritisk, säger hon.

Britta Lejon efterlyser en ständigt pågående diskussion för att öka medvetenheten.

Gabriel Thott i STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet tycker att STs förbundsstyrelse är uppen­bart snedrekryterad.

– Ja, det menar jag och inte bara från en etnisk synpunkt. Ju längre upp man kommer desto mera blir det en politisk klass som är lite begränsad i sig själv, skulle jag säga.

Han anser att ST borde ha en gräns för hur länge man får sitta i förbundsstyrelsen.

– Då skulle vi få se rotation och med rotation skulle valberedningen få jobba. Nu verkar det som att den väljer ur en ganska liten krets, säger Gabriel Thott.

Andel med utländsk bakgrund

  • 9,2% - I styrelserna för STs 15 största avdelningar, oktober 2014.
  • 16,1 % - Inom de statliga myndigheterna, 2013. Källa: Arbetsgivarverket
  • 23,7 % - Inom hela arbetskraften 20–64 år, 2013. Källa: SCB

Utländsk bakgrund har enligt SCBs definition den som är född utomlands, eller som är född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Tre är födda utanför europa

130 ledamöter i avdelningstyrelserna i STs 15 största avdelningar har svarat på Publikts enkät. Tolv av dem har utländsk bakgrund:

  • Sex personer är födda i Sverige, men har föräldrar födda i ett annat land – i samtliga fall ett nordiskt eller baltiskt land.
  • Tre personer är födda i ett annat europeiskt land.
  • Tre personer är födda utanför Europa.  

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

ST Mångfald
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.