Myndigheter positiva till utökad registerkontroll
En utredning föreslog i våras att Säkerhetspolisen vid säkerhetsprövningar ska få göra registerkontroll i fler register än i dag, och att den utvidgade registerkontrollen även ska omfatta närstående. Flera statliga myndigheter tillstyrker de flesta av utredningens förslag i sina remissvar.
Enligt säkerhetsskyddslagen ska det göras en säkerhetsprövning av anställda som har säkerhetsklassade tjänster – jobb som innebär att de kan ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Säkerhetsklassningen har tre nivåer: högst krav ställs i säkerhetsklass 1, i säkerhetsklass 2 och 3 är kraven lägre. Det är arbetsgivaren som ansvarar för grundutredningen, medan Säkerhetspolisen genomför registerkontroll och särskild personutredning.
I dag omfattar registerkontrollen vid en säkerhetsprövning uppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret samt vissa uppgifter hos Polisen och Säkerhetspolisen.
Utredningen föreslår att Säkerhetspolisen även ska få hämta in uppgifter från en rad andra källor. Det handlar om uppgifter som behandlas i Skatteverkets och Tullverkets brottsbekämpande verksamheter, i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, hos Migrationsverket och i Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsverksamhet, samt vissa uppgifter som behandlas hos Kriminalvården. Även uppgifter om utländska domar och omhändertaganden enligt lagen om omhändertagande av berusade personer ska få hämtas in.
En av de myndigheter som helt ställer sig bakom utredningens förslag är Trafikverket. Transportstyrelsen avstyrker däremot i sitt remissvar att uppgifter om omhändertagande enligt lagen om omhändertagande av berusade personer ska ingå i registerkontrollen. Myndigheten understryker också att det inte är möjligt att genomföra den nödvändiga it-utvecklingen till 1 juli 2026, då lagändringarna föreslås träda i kraft.
Den uppfattningen delas av både Skatteverket och Kronofogden, som i övrigt ställer sig bakom utredarens förslag.
Skatteverket ifrågasätter dock om alla de uppgifter som enligt förslaget ska inhämtas från myndigheten verkligen behövs. Skatteverket gör också, i likhet med Transportstyrelsen, bedömningen att det kommer att finnas ett behov av att utveckla en ny teknisk lösning för uppgiftslämnande.
Kronofogden konstaterar, precis som utredaren och flera av de myndigheter som ska bli nya uppgiftslämnare, att det kommer att krävas utökade anslag för att täcka kostnader för utveckling av it-system.
En myndighet som uttrycker tveksamhet till att Säkerhetspolisen ska få göra slagningar i fler register än i dag är Post- och telestyrelsen, PTS, som dock gör bedömningen att slagningar i Kronofogdemyndighetens register är relevanta. PTS ser en risk för kraftigt ökad administration, att processen för registerkontroll förlängs och att intrånget i den personliga integriteten blir större, utan att den önskade effekten – ett bättre skydd för Sveriges säkerhet – uppnås.
ST har svarat på remissen tillsammans med fyra andra TCO-förbund: Polisförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust och Vårdförbundet. Förbunden tillstyrker delar av den föreslagna utvidgade registerkontrollen, men motsätter sig att kontrollen utvidgas till att omfatta uppgifter från exempelvis Kronofogdemyndigheten, Skatteverkets och Tullverkets brottsbekämpande verksamheter, Kriminalvården samt uppgifter om omhändertaganden enligt lagen om omhändertagande av berusade personer.
För tjänster i säkerhetsklass 1 och 2 görs även en registerkontroll av närstående, det vill säga make, maka eller sambo. Utredningen föreslår att den utökade registerkontrollen ska gälla även närstående.
Skatteverket, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten instämmer i förslaget, men föreslår att även närstående till personer i säkerhetsklass 3 ska omfattas. Polismyndigheten anser att det är ”både befogat och proportionerligt”. ST anser däremot att det är positivt att förslaget innebär att närstående till personer i klass 3 även fortsatt ska undantas från registerkontroll.
Ett annat av utredningens förslag är att uppgifter om säkerhetsprövningsbeslut för personer som inte klarat säkerhetsprövningen ska sparas – och anmälas till Säkerhetspolisen. Flera myndigheter instämmer i förslaget, men åtskilliga remissinstanser anser att hela säkerhetsprövningsförfarandet bör ses över.
Försvarets forskningsinstitut, FOI, skriver att en central klareringsmyndighet bör övervägas som alternativ vid en sådan översyn. Även utredaren berör en sådan modell i sitt betänkande. Energimyndigheten föreslår att ett nationellt klareringssystem ska övervägas, i syfte att minska den administrativa bördan för arbetsgivare med många säkerhetsklassade tjänster. Även Finansinspektionen anser att ett klareringssystem där en myndighet ansvarar för hela säkerhetsprövningen bör övervägas. ST framför samma uppfattning i sitt remissvar.
Två myndigheter som avstyrker utredningens förslag att säkerhetsprövningsbeslut ska anmälas till Säkerhetspolisen är PTS och Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten menar att det i dagens system saknas mekanismer som garanterar att de omständigheter som ligger den enskilde till last är sakligt och väl utredda, trots att besluten kan få långtgående konsekvenser.
”Omständigheter som kan leda till ett negativt säkerhetsprövningsbeslut kan ofta vara av förhållandevis tillfällig karaktär och förslaget i betänkandet bör inkludera en tydligt angiven tidsgräns för hur länge uppgifterna får behandlas och löpande krav på nödvändighetsprövning”, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten i sitt remissvar.
Tjänster kan placeras i tre olika säkerhetsklasser
- Ett jobb där en anställd tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan placeras i säkerhetsklass. Det finns tre sådana säkerhetsklasser.
- För en anställning i säkerhetsklass 1, som medför det högsta kravet på personalsäkerhet, krävs beslut från regeringen. Annars är det i regel arbetsgivaren, exempelvis en myndighet, som gör bedömningen.
- I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
- I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
- I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
