Bild: Casper Hedberg

Myndigheter uppmuntrar visslare

LARMSYSTEM2013-12-18

En ny trend i myndighets­världen är att införa vissel­blåsarfunktioner. Hittills har minst 18 stora myndigheter infört system som tar emot larm om missförhållanden. Bland ST-företrädare råder delade meningar om modellen.

Sida var först ut med ett system för vissel­blåsning, i mars 2012. Under det första året fick man in 31 tips om misstänkta oegentligheter. Sex ledde till polisanmälan av samarbetspartner i andra länder.

En av Sidas efterföljare är Trafik­verket. Myndighetens anställda kan larma om allt från misstänkta oegent­ligheter till trakasserier och diskriminering. Även utomstående kan anmäla misstänkt korruption eller jäv. Anmälningarna tas om hand av ett externt företag som ska se till att visslaren kan vara anonym gentemot Trafikverket.

STs avdelningsordförande Airi Aspman Larsson är positiv till systemet.

– Det är såklart bra att det finns ett forum för att anmäla oegentligheter, säger hon.

Men hon tycker att det måste vara tydligt hur funktionen ska användas.

– Det blir konstigt om alla skulle börja ange varandra.

Peter Funck, som är internrevisor på Trafikverket och den som i första hand kommunicerar med det externa före­taget, säger att det fanns en sådan farhåga från början.

– Vi var oroliga för att det skulle komma in mycket skvaller, men det har bara skett i några enstaka fall.

Trafikverket har fått in ett tjugotal anmälningar, varav några har gått till myndighetens personalansvarsnämnd och en har lett till att en förundersökning har inletts.

Visselblåsarfunktionen är till för att myndigheten ska få kännedom om brister som av olika skäl inte kommer fram via cheferna, förklarar Peter Funck.

– Vi vill också visa den egna organisationen och omvärlden att vi tar seriöst på den här typen av frågor.

Försäkringskassan införde 1 januari i år en möjlighet för handläggarna att göra anmälningar. Det sker via en avskild modul i incidentrapporteringssystemet.

– Bara jag och en till person tar hand om larmen, säger Mikael Ståhl på säker­hetsstaben.

Hittills har det kommit cirka 120 anmälningar från anställda på Försäkringskassan, nästan en fördubbling jämfört med tidigare år. Bara ett fåtal av anmälningarna var anonyma.

I november gjordes en anmälan om misstänkt jäv och två om mutor och korruption. Tre ärenden har skickats till myndighetens personalansvarsnämnd och ett är polisanmält. De som rört personalfrågor har skickats vidare till HR-avdelningen.

ST-avdelningens ordförande Siv Norlin tycker det är bra med en funktion som kan fånga upp sådant som anställda kan vara rädda för att anmäla.

Mikael Ståhl säger att det inte går att garantera dem som larmar full anonymitet.

– Det är svårt om man använder sig av en dator. Allra säkrast är att skicka ett brev eller ringa utan att säga sitt namn.

Även Transportstyrelsen öppnade en visselblåsarfunktion i början av året. En uppföljning efter sommaren visade att man fått in 25–30 ärenden. Många kom från allmänheten och var egentligen »felskick«, säger personaldirektören Zilla Jonsson.

– Det har varit av typen någon som sett en granne köra rattfull. Jag blev lite förvånad, det var inte vad vi hade sett framför oss.

Några ärenden har dock gällt anställda, och två gick vidare till myndighetens personalansvarsnämnd. Det ena fallet är polisanmält, medan det andra släpptes utan någon disciplinpåföljd.

Det har också kommit anmälningar om missnöje med chefer, vilket Zilla Jonsson tycker är problematiskt. Det är svårt att bevara anonymiteten i sådana anmälningar, säger hon.

– Vi måste i stället betona vikten av öppenhet i organisationen. Har man kritik ska man kunna stå för den.

Vikten av öppenhet är ett skäl till att en annan myndighet, Kriminalvården, valt att tills vidare avstå från att införa en visselblåsarfunktion. Det tycker STs avdelningsordförande Per Sunneborn är bra:

– Om vi har för lågt i tak måste vi se till att öka takhöjden. Den grundidén är parterna ense om.

Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap och författare till en bok om whistleblowing, resonerar i liknande banor.

– Jag är tveksam till olika typer av larmsystem, de kan stänga inne kritik. Jag skulle hellre se att man strävar efter ett öppet klimat. Och facket skulle kunna spela en mycket större roll i de sammanhangen – den anställde skulle ha glädje av att man organiserar kritik kollektivt.

Riksrevisionen vill ha larmsystem

  • Begreppet »visselblåsning« brukar användas när någon larmar om missförhållanden.
  • Riksrevisionen anser att varje myndighet bör införa rutiner för att anmäla misstankar om korruption och oegentligheter.
  • 2012 frågade Riksrevisionen de 65 största myndigheterna om de har ett visselsystem. Fjorton myndigheter hade interna system. Två myndigheter – Sida och Trafikverket – hade externa system. Sex myndigheter planerade att införa en vissel­funktion.
  • Posten, som ägs av svenska och danska staten, införde nyligen ett visselblåsarsystem.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Tore Bergström (ej verifierad) ons, 01/15/2014 - 16:20
Vad bra att nåt äntligen blir av, fast Riksrevisionen borde haft med skydd av underställda som trampat in på chefens(ännu inte kända) korruption och p.g.a. detta blivit av med jobbet.
Begreppet "Omedveten visselblåsare" kanske vore rätt beteckning?
Vidare borde facket lära sig mer om detta så att dom kan bistå sina medlemmar bättre.
Skall iofs inte klaga, har fått typ förtidspension.
Men inte alla har haft samma tur......

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA