Kritik mot ny visselblåsarlag

ÖPPENHET2014-05-20
En ny lag ska skydda den som avslöjar ”allvarliga missförhållanden” i offentliga och privata verksamheter. Det föreslår regeringens utredare. Men ST ifrågasätter förslaget.

Utredaren, justitierådet Per Virdesten, vill att en särskild lag ska tydliggöra anställdas rätt att slå larm om allvarliga missförhållanden. Arbetsgivare som utsätter visselblåsare för repressalier kan tvingas att betala skadestånd.

Skyddet mot repressalier gäller generellt om den anställde slår larm internt till arbetsgivaren eller en facklig organisation.

Men den som offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet med graverande uppgifter har inget självklart skydd. Normalt ska man först ha slagit larm internt och inväntat åtgärder från arbetsgivaren. Men om man haft fog att tro att uppgifterna var riktiga och det har funnit skäl för att slå larm externt är man också skyddad.

Per Virdesten föreslår även att arbetsgivare ska kunna åläggas att införa rutiner för interna larm eller på andra sätt underlätta för visselblåsare, om verksamheten kräver det. Det ska gälla sekretess för uppgifter om vem som slagit larm.

Bakgrunden till utredningen är bland annat riksdagens krav på en översyn av lagen för att förstärka skyddet för den som slår larm. Även Europakonventionen och konventioner från FNs partsorgan ILO slår fast att visselblåsare ska kunna skyddas mot exempelvis uppsägning.

Dagens svenska regelverk har fått kritik för att det är svåröverskådligt och komplext.

STs förbundsjurist Veera Littmarck tycker att det är positivt att frågan utretts och att den föreslagna lagen ger en möjlighet att utdöma skadestånd.

– Det betyder att vi som facklig organisation kan driva ärenden. Vi har medlemmar som råkat illa ut, men om man inte råkat illa ut i den grad att man blivit uppsagd har vi inte haft arbetsrättsliga instrument att använda mot arbetsgivaren.

Men i övrigt är hon tveksam till om förslaget verkligen leder till ett starkare skydd.

– Lagtexten talar om allvarliga missförhållanden, och för de situationerna innebär lagen bara en kodifiering av det som gäller redan i dag.

Det är också svårt för den enskilde att veta vad som är ett allvarligare missförhållande, framhåller hon. Det ska handla om skäliga misstankar om brott som kan ge fängelse, eller ”därmed jämförliga missförhållanden”.

– Det är problematiskt om den enskilde måste göra en straffrättslig bedömning. Vad händer om man tror att det är allvarligt men det inte är det? Det kan också finnas missförhållanden man vill slå larm om som inte är så allvarliga.

Kriteriet allvarliga missförhållanden gäller även när man slår larm till myndigheter, framhåller hon.

När det gäller offentliganställda är lagen särskilt problematisk, anser hon. Där finns den grundlagsskyddade möjligheten att lämna uppgifter till medierna utan att arbetsgivaren får efterforska vem som gjort det.

– Vi från facken har påtalat flera gånger att utredningen inte analyserat den nya lagen i förhållande till grundlagsskyddet. Jag hade hellre sett en annan reglering, som ger privatanställda med offentliga uppdrag samma meddelarskydd som offentliganställda.

Journalisten och författaren Nils Funcke, som varit sekreterare i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén, ser också problem med visselblåsarsystem som omfattar offentliganställda, som har rätt att lämna uppgifter anonymt till medier.

– Jag förstår inte hur de två systemen ska kunna leva samman. Den som lämnar uppgifter till ett visselblåsarsystem gör det inte för publicering utan för att brottslighet ska uppdagas, och då gäller inte rätten till anonymitet.

Utredningen ger inte heller svar på vad som händer när myndigheter anlitar utomstående aktörer för att ta emot anmälningar, säger Veera Littmarck. Trafikverket, Transportstyrelsen och Försvarets materielverk, FMV, anlitar ett och samma privata företag som ”brevlåda” i sina visselblåsarsystem, men det är oklart om allmänheten kan begära ut sådana anmälningar med hänvisning till offentlighetsprincipen.

– De här myndigheterna lämnar olika uppgifter om vad som händer med handlingarna, påpekar Veera Littmarck.

I utredningen nämns som exempel Göteborgs stad, som tog emot larm via en extern aktör.

–  Vi vet att i Göteborg uppfattade de anställda att de kunde vara anonyma, men sedan rapporterades det till chefen som kallade inte dem och frågade vad de larmat om, säger Veera Littmarck Utredningen är väldigt tydlig med att systemen inte får påverka öppenheten, men det verkar som om de ändå gör det.

Nils Funcke har anmält FMV till Justitieombudsmannen och Justitiekanslern för deras visselblåsningssystem. Han ifrågasätter både lämpligheten och lagligheten i modellen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.