Ny förvaltningslag klubbades med stor majoritet

STATSFÖRVALTNING2017-09-21
I dag fattade riksdagen beslut om en ny förvaltningslag, som bland annat ger enskilda rätt att agera mot långsam handläggning hos myndigheterna. Beslutet togs med stor majoritet.

Från det att regeringens utredare 2010 lämnade sitt betänkande om en ny förvaltningslag dröjde det nästan sju år innan ett lagförslag lämnades till riksdagen. Men i dag fattades alltså beslutet att mönstra ut den tidigare förvaltningslagen från 1986.

Den nya lagen, som träder i kraft 1 juli 2018, innehåller flera nya och förtydligade regler för myndigheters handläggning – om hur ett ärende inleds, om myndigheternas utredningsansvar, om när en myndighet får ändra ett beslut och om vilka beslut som får överklagas. Enskilda får också stärkt rätt till information om hur deras ärenden handläggs.

En av de stora nyheterna i den nya lagen är, som Publikt tidigare rapporterat om, en möjlighet för medborgarna att kräva att ett ärende avgörs snabbare. Genom införandet av så kallad dröjsmålstalan kan den som inlett ett myndighetsärende begära att myndigheten ska fatta ett beslut i ett ärende, om det inte har avgjorts inom sex månader. Om myndigheten inte tillmötesgår en sådan begäran kan en domstol eller annan högre instans bestämma att myndigheten måste avgöra frågan inom viss angiven tid.

Utredningens förslag om att införa en möjlighet till dröjsmålstalan fick omfattande kritik från flera myndigheter under remissbehandlingen, men det hindrade alltså inte en stor majoritet i riksdagen från att ställa sig bakom lagen i sin helhet.

I riksdagsvoteringen röstade ledamöter från Sverigedemokraterna för två reservationer från partiet.

Den ena reservationen vänder sig mot att tolkning och översättning i den nya lagen blir en uttrycklig rättighet. I reservationen skriver Sverigedemokraternas företrädare att regeringen bör arbeta för att ”rätten till skattefinansierad tolk eller andra former av skriftliga språköversättningar avskaffas i vardaglig kontakt med myndigheter”, utom för de nationella minoriteterna – det vill säga samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

Den andra reservationen som Sverigedemokraterna röstade för varnar för en ”oklarhet i handläggningen” när begreppet myndighetsutövning inte längre används i förvaltningslagen.

Inga ledamöter från något annat parti stödde dock Sverigedemokraternas linje.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.