»Nytt Sverige« dröjer
Efter tolv år av socialdemokratiskt styre tar de borgerliga över. Vad har facken och deras medlemmar att vänta av de nya makthavarna? ST Press har frågat TCOs ordförande och ett antal forskare.
Det bästa med den nya regeringen är den starka fokuseringen på jobben. Sämst är förslaget att försämra a-kassan. Det anser TCO:s ordförande Sture Nordh.
- Valresultatet innebär inget mandat för systemskifte, säger han.
Den främsta förklaringen till att det blev ett maktskifte är, enligt Sture Nordh, den borgerliga alliansens tydliga argumentation för jobben.
–Det har spelat stor roll, men det innebär också att förväntningarna på att det ska hända något är stora. Återstår att se om de lyckas, men det är på den frågan som regeringen kommer att bedömas.
Sture Nordh förväntar sig inga större förändringar efter det historiska regimskiftet.
–Jag tror inte att vi får se ett nytt Sverige. Alliansen har sagt att de vill ha kvar välfärden och att de gillar kollektivavtalen.
Det som ändå oroar honom är vad de föreslagna förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen kommer att leda till.
–Det förslaget är fel tänkt. Det blir inte fler jobb av sänkt a-kassa, snarare färre. Människor kommer inte att våga byta jobb eller starta eget. I stället klamrar man sig fast där man är. Det är inte vad Sverige behöver.
Sture Nordh finner förslaget om a-kassan paradoxalt, eftersom alliansen samtidigt talar om värdet av starka parter och goda relationer på arbetsmarknaden.
–Då är det obegripligt att man lägger ett förslag som gör a-kassan dyrare och som kan leda till att många medlemmar får svårt att vara med i facket.
Enligt SVTs valundersökning har drygt hälften av TCOs medlemmar röstat borgerligt. Det förvånar inte Sture Nordh. Tjänstemännen brukar rösta som valmanskåren i stort, konstaterar han.
Att medlemsopinionen ser ut på det sättet är heller inget som föranleder någon förändring av TCOs ståndpunkter.
–Nej, vi är en partipolitiskt obunden organisation som har ett fackligt uppdrag, understryker TCOs ordförande.
Sture Nordhs farhåga att höjd a-kassa kan leda till att facket tappar medlemmar får stöd av forskaren Anders Kjellberg vid Arbetslivsinstitutet.
Han uppskattar att tjänstmannafacken kan förlora 10–15 procent och LO-förbunden så mycket som 20 procent av medlemskåren på några års sikt, bara genom höjd a-kassa och slopad skattereduktion för fackförenings- och a-kasseavgiften.
–Det gör den totala kostnaden så hög att många väljer bort avgiften till facket, särskilt de som har låga inkomster. Det kommer också att bli svårare att rekrytera nya medlemmar, säger han.
Effekten förstärks om den nya regeringen genomför planerna på att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. Då är a-kassan inte längre ett rekryteringsargument för facket. Det är heller inte möjligt att spara in kostnaden för a-kassan. Däremot är fackligt medlemskap fortfarande frivilligt.
ST kan klara sig ganska bra
I en del fall kan det bli upp till 400 kronor dyrare per månad eller nästan 5000 kronor per år att vara med i facket och a-kassan. STs medlemmar kan dock klara sig lindrigare undan än många andra eftersom arbetsslösheten inom STs a-kassa är relativt låg.
–Då bör förlusten av medlemmar inte behöva bli så allvarlig som i andra förbund, säger Anders Kjellberg.
Särredovisa avgifterna
Han rekommenderar att man i fortsättningen redovisar avgiften till facket och a-kassan separat på lönebeskedet. Det är ett sätt att tydliggöra att det är den obligatoriska a-kassan som (i de flesta fall) kommer att kosta mest.
–Det kan betyda en del. Möjligen kan det dämpa medlemsflykten, tror Anders Kjellberg.
Men är det klokt av den nya regeringen att föra en politik som slår så hårt mot det fackliga medlemskapet?
–Ja, om man vill försvaga facket kan det vara en klok politik. Det är inte otänkbart att det är precis det man vill. Även om alliansen sagt sig älska kollektivavtalen är det mycket möjligt att de tycker att fackets makt bör minskas, säger Kjellberg.
Blir det fler jobb nu?
En annan fråga är om alliansens jobbrecept hjälper. Blir det fler som får arbete om man stramar åt villkoren i arbetslöshetsförsäkringen? Här är forskarna
oeniga.
En rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att det finns ett samband mellan sänkt a-kassa och att fler arbetslösa får jobb. IFAUs generaldirektör Peter Fredriksson, som är medförfattare till rapporten, tror att alliansens recept kan fungera.
–Forskningen säger att sänkt a-kassa har en positiv effekt på utflödet av arbetslösa till jobb. Det är ingen jättestor effekt, men den finns där.
Vad är det egentligen som ger en sådan effekt?
–Det handlar om incitamentet att få en extrainkomst. Om ersättningen från a-kassan sjunker börjar man både söka jobb mer intensivt och man blir mer benägen att acceptera jobberbjudanden till lägre lön än tidigare, säger Peter Fredriksson.
Sociologen Ingrid Esser vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har dock kommit fram till resultat som delvis pekar i motsatt riktning. Hon har funnit att människors arbetsmotivation är högre i länder med generösa välfärdssystem.
–Ingenting tyder på att arbetsmotivationen är högre i länder där ersättningen är lägre, snarare tvärtom, säger hon.
Ingrid Esser hänvisar också till studier som visar att längre
a-kasseperioder och högre ersättning ger bättre matchningseffekt.
–Har man möjlighet att vänta är chansen större att få ett jobb man är utbildad till och med en högre lön. Forskningen visar också att folk mår absolut bäst och sjukskriver sig mindre om man får ett jobb man trivs med.
–Men man kan förstås vända på det också och få ut folk i låglönejobb snabbare för att de är piskade till det. Det handlar ju om vilken typ av jobb vi vill ska växa fram, säger hon.
Gamla förslag nedtonade
Alliansens a-kasseförslag är det som blivit hårdast kritiserat från fackligt håll. I övrigt har de borgerliga partierna, inte minst moderaterna, tonat ner sina mest utmanande förslag vad gäller arbetsrätt och socialförsäkringar.
Statsvetaren Jan Teorell vid Lunds universitet går så långt som att kalla det ett avideologiserat val. Han ser moderaternas positionsförändring som en viktig förklaring till maktskiftet,
Frågan är då om det är en bestående förändring eller en tillfällig kompromiss för att nå makten.
–Det återstår att se, säger Jan Teorell. Om moderaterna inte hade hamnat i regeringsställning skulle man kunna väntat sig en omläggning tillbaka igen. Nu tror jag att man kommer att hålla sig till det man gick till val på och ligga lågt med arbetsrätten, åtminstone de närmaste åren. Men vad som händer efter den här mandatperioden vågar jag inte sia om.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
