»Det kan betyda mycket att bara få prata med någon«, säger säkerhets­råd­givaren Glenn Petrini, till höger. Bakom honom står Försäkringskassans operativa säkerhetschef Nils Fridolf-Walander och säkerhetsrådgivaren Johanna Falk.
Bild: Casper Hedberg
»Det kan betyda mycket att bara få prata med någon«, säger säkerhets­råd­givaren Glenn Petrini, till höger. Bakom honom står Försäkringskassans operativa säkerhetschef Nils Fridolf-Walander och säkerhetsrådgivaren Johanna Falk.

Ökad hotbild får fler anställda att ringa jourtelefonen

FÖRSÄKRINGSKASSAN2018-12-12
Allt fler medarbetare vänder sig till Försäkringskassans jourtelefon för att de upplever hot, våld eller obehag i samband med sin yrkesutövning. Det är en spegling av medarbetarnas verklighet. Antalet incidenter som rör de anställdas person­säkerhet har ökat kraftigt sedan 2012.
Av:  Tora Villanueva Gran
 

Antalet anmälda incidenter inom området personsäkerhet på Försäkringskassan har ökat från 930 år 2012 till 2 327 år 2017. Samtidigt ökar samtalen till myndighetens jourtelefon, dit anställda kan vända sig alla dygnets timmar.

Nils Fridolf-Walander är operativ säkerhetschef på Försäkringskassan och ansvarar för jourtelefonen, som funnits sedan 2011. I början kom det samtal ganska sporadiskt, nu ringer det i snitt fem till sex medarbetare varje vecka.

– Åren dessförinnan hade vi en tydlig ökning av hot och trakasserier mot våra medarbetare. I första hand ska man alltid vända sig till sin närmaste chef, men chefen är ju inte alltid nåbar. Därför tog arbetsgivaren initiativ till linjen som ett komplement, förklarar Nils Fridolf-Walander.

2012 ringde 88 personer till jour­telefon­en och i år, fram till slutet av november, har 286 personer ringt. Att sam­talen blir fler ser han som en spegling av medarbetarnas verklighet.

– Linjen blir ju också alltmer känd för varje år, vi informerar till exempel om den varje gång nya medarbetare intro­duceras, säger han.

En av de tio säkerhetsrådgivare som turas om att svara i telefonen är Glenn Petrini. Var tionde vecka har han jour och är på alerten även om det kan ringa mitt i natten.

– Ett av de vanligaste samtalen handlar om personer som hotar en handläggare att ta sitt liv när de får avslag. Det är väldigt tungt att bära. Tankarna på om man verkligen har gjort allt man kunnat kan komma tillbaka på kvällen eller natten.

Glenn Petrini och hans kolleger utgår alltid från en checklista vid olika typer av incidenter. Handlar det om självmordshot ska sjukvården informeras.

– Våra handläggare har ofta kontaktuppgifter till kundens läkare, psyko­loger och kanske psykiatriker. Det är viktigt att de alltid blir informerade om den här typen av samtal, de känner sin patient och kan ta beslut om åtgärd utifrån sin profession. Ibland, om hotet är allvarligt eller det inte går att nå dessa vårdkontakter, gör vi bedömningen att medarbetaren eller dennes chef ska ringa 112.

Men Glenn Petrini kan också få samtal där medarbetare exempelvis har fått höra »vilken fin skola dina barn har« från personer vars ärende de handlagt.

– Ibland kan det räcka att dela denna oro. Det kan betyda mycket att bara få prata med någon och vi kan också lotsa vidare till företagshälsovård och annat stöd. I andra fall bedömer vi oron verkligen vara befogad, och då har vi flera skyddsåtgärder att vidta som på bästa sätt kan stötta den utsatta med­arbetaren, säger Glenn Petrini.

Siv Norlin, ordförande för ST-avdelningen inom Försäkringskassan, är positiv till jourtelefonen.

– Vi bedömer att det finns ett behov, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.