Oklarheter kring kommittéväsendet

STATSFÖRVALTNING2019-05-13
Det finns stor oklarhet kring den statliga utredningen som förvaltningsform. Det konstaterar Statskontoret i en granskning av otraditionella kommittéer, med rubriken Udda fåglar i kommittéväsendet.

Inom det statliga kommittéväsendet har det sedan flera hundra år tillsatts kommittéer för att ta fram kunskap eller för att väga samman intressen. Det övergripande syftet har i regel varit att ta fram ett beslutsunderlag för ett politiskt ställningstagande, konstaterar Statskontoret.

Men den statliga kommittén har med tiden kommit att sträcka sig långt utanför det traditionella utredningsarbetet. Operativt inriktade kommittéer med främjandeuppdrag, kommittéer som löpande ska analysera ett område och kommittéer som fungerar som mötesplatser är några exempel som Statskontoret lyfter fram.

Enligt studien har 64 otraditionella kommittéer varit verksamma under perioden 2009–2018. Statskontoret konstaterar att departementen ser vissa ge­nerella fördelar hos en kommitté i jämförelse med alternativa organisationsformer. De är enkla att inrätta och avveckla och relativt billiga. Dessutom har de status som fristående myndighet samtidigt som de har en närhet till Regeringskansliet. Kommittén är en myndighet i friare och enklare format än vanliga förvaltningsmyndig­heter. Den har en unik position i gränslandet mellan de vanliga myndigheter­na och Regeringskansliet, med stor frihet att själv utforma och organisera verksamheten och med låga administrativa krav.

Men det blir problematiskt när kommittéformen an­vänds för varaktig verksamhet, konstaterar Statskontoret. Det gäller till exempel vem som ska ha resurser och kompe­tens för att ta ansvaret för de anställdas arbetsmiljö och säkerhet. Också allmänhetens insyn i verksamheten blir sämre än om den bedrivs inom ramen för en förvaltningsmyndighet. Detta är särskilt relevant för varaktig verksamhet.

Enligt Statskontorets studie finns det ingen gemensam strategi inom Regeringskansliet för hur kommittéformen ska användas. Det finns inte heller någon samlad funktion för att hantera kommittéer dit departementen eller kommittéerna kan vända sig med olika typer av frågor.

Trots att det är relativt vanligt med otraditionella kommittéer antyder varken kommittéförordningen eller kommittéhandboken att någon annan verksamhet än traditionell utredningsverksamhet bedrivs i kommittéform. Om regeringen och departementen vill att detta ska stämma bättre överens med verkligheten behöver de använda kommittéformen mer restriktivt, anser Statskontoret.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.