Otryggare anställningar att vänta i Frankrike
Den franska statsapparaten ska krympa. I veckan presenterades ett reformpaket där regeringen bland annat vill luckra upp anställningsvillkoren. Otrygga jobb ger sämre offentlig service, säger facken. ”Många offentliganställda har det tufft redan i dag”, säger Mylène Jacquot, generalsekreterare för CFDT.
120 000 offentliga jobb i Frankrike ska försvinna fram tills 2022. Det är ett vallöfte från president Emmanuel Macron.
Men facken frågar sig på vilket sätt. Enligt Mylène Jacquot, generalsekreterare för CFDT, som organiserar medlemmar inom offentlig sektor, märks knappast nedtrappningen, trots att det snart gått två år sedan Emmanuel Macron tillrädde.
– Förra året minskade antalet offentliganställda med drygt 1 000 personer. Jag har ingen aning om hur hundratusentals tjänster ska kunna tas bort. Många offentliganställda har det tufft redan i dag, och allmänheten vill ju ha mer offentlig service. Det är till exempel ett vanligt krav från de gula västarna, säger hon.
Den här veckan har den franska regeringen presenterat ett reformpaket för den offentliga sektorn. Där anges varken personalsiffror eller vilken service som kan krympa eller försvinna. Lagpaketet innehåller däremot en rad förändringar, som förändrar anställningsvillkoren.
Det ska till exempel bli lättare för myndigheterna att engagera löntagare utan att de får status som offentliganställda. Rörligheten ska också underlättas.
Precis som inom den privata sektorn ska personer, som vill avsluta sitt jobb hos stat eller kommun, i framtiden kunna göra en överenskommelse med arbetsgivaren, som ger dem rätt till a-kassa.
Jämställdhetsarbetet ska också prioriteras.
– Allt är inte dåligt. Men vi anser att reglerna är för luddiga, vilket ökar risken för missbruk. En hög personalomsättning är inte bra för någon. Anställningstryggheten är viktig för kontinuiteten i servicen, och en garanti för att alla invånare behandlas lika, säger Mylène Jacquot.
Ett annat omstritt kapitel i reformen är att antalet instanser där facken ingår, ska bli betydligt färre, bland annat för att undvika byråkrati, enligt regeringen.
CFDT hoppas kunna påverka regeringen till att göra om delar av lagpaketet. Facket CGT kräver att det dras tillbaka helt.
Men båda anser att reformen framför allt styrs av budgetintressen, och inte av vad landet är i behov av. Regeringen påstår motsatsen.
– Det här innebär en modernisering, men inte att vi raserar den offentliga servicen, sade statssekreteraren Olivier Dussopt vid en presskonferens efter presentationen.
Målet är att lagpaketet ska antas av parlamentet före sommaren. Flera fack har varslat om en generalstrejk 9 maj.
Statsanställda har olika status
Frankrike har 67 miljoner invånare, och drygt 5,5 miljoner offentliganställda.
2,4 miljoner av dem är statsanställda - lärarna är till exempel statsanställd. De flesta har status som ”fonctionnaires”, vilket innebär att de i allmänhet anställs efter att ha gått igenom ett prov, omfattas av särskilda karriär- och pensionsvillkor, och har ett starkare anställningsskydd än privatanställda.
18 procent av de anställda är inte ”fonctionnaires”, och kan antingen ha fasta jobb eller gå på korttidskontrakt.
Det finns nio konkurrerande fack inom den offentliga sektorn, som ofta samarbetar trots olika policy. Det största är CGT, som har en hårdare oppositionell linje, jämfört med det näst största CFDT.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
