”Politikers ansvar allt mer otydligt”

DEMOKRATIN2003-12-15
– Förändringarna i samhället har gjort det svårare för medborgarna att utkräva ansvar av politikerna. Detta är ett demokratiproblem som vi måste börja diskutera på allvar.

Det säger Eva Sporrong, ombudsman på ST och en av deltagarna i TCOs arbetsgrupp om demokratiutredningen. Gruppen är en av flera hundra konstellationer av människor som diskuterat demokratins tillstånd i Sverige och skickat in sina synpunkter till Justitiedepartementet. Eva Sporrong verkar närmast överraskad över responsen.
– Alla människor jag har pratat med under den här tiden har varit intresserade av att diskutera demokratifrågor. Problemet är tiden. Det krävs tid för reflekterande – man kan inte rapa ur förlängda ryggmärgen.

En av de frågor TCO lyfter fram i sitt remissvar är otydligheten kring ansvaret för förhållanden som människor möter i sin vardag. Det är en otydlighet på flera plan: ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, mellan politiker och tjänstemän och mellan beslutsfattare och de privata entreprenörer som anlitas i allt högre utsträckning för att fullgöra offentliga uppdrag.
– Skolan, sjukvården och bostadspolitiken är tydliga exempel på den diffusa rollfördelningen mellan stat och kommun, anser Eva Sporrong. Staten har ju det yttersta ansvaret för välfärden, men i praktiken är det politiska ansvaret delegerat. Om det är så stora problem i skolan och på andra områden uppstår spänningar, och det finns en yttersta gräns för hur mycket spänningar man kan ha mellan staten och kommunerna.

– På det här området pågår faktiskt en livlig diskussion, påpekar Eva Sporrong. Gunnar Wetterberg, som tidigare arbetade på Kommunförbundet,  föreslog ju exempelvis att regionala sjukhus bör drivas av staten i stället för av landstingen.
Däremot saknar hon en fördjupad debatt om vart ansvaret tar vägen när offentlig verksamhet privatiseras eller läggs ut på entreprenad. I Stockholm har den högste ansvarige politikern för kollektivtrafiken, moderaten Elwe Nilsson, besvarat kritik mot den illa fungerande pendeltågstafiken med att tågen ju inte går mer i tid om han skulle avgå. Ett illavarslande tecken i tiden, tycker Eva Sporrong.
– Politiker kan inte delegera bort ansvaret även om de skulle vilja det.

TCO-arbetsgruppen har också tagit upp demokratifrågor som rör fackets sätt att arbeta och fackligt-politiska ställningstaganden, till exempel inställningen till individuell lönesättning i den offentliga sektorn. I remisssvaren konstateras att individuellt satta löner kan ha negativa bieffekter för demokratin. Den offentlige tjänstemannen ska vara en ”självständig väktare för demokratin och medborgarnas intressen”, men risken för utebliven löneutveckling kan göra att den anställde håller tyst om missförhållanden och brister i myndighetens arbete.
– Ja, individuella löner kan vara ett dilemma, säger Eva Sporrong. Vi är ju i princip för individuell lönesättning, så här finns en dubbelhet. Man måste i varje fall vara medveten om problemet för att kunna hantera det, till exempel genom utbildning. Anställningstrygghet är också en viktig sak i det sammanhanget.

Fakta

Demokratiutredningen avslutade strax före jul sitt tre år långa arbete med att syna tillståndet för demokratin i Sverige. Slutbetänkandet kunde då läggas på toppen av en trave med 45 skrifter och forskarrapporter som utredningen producerat, men den skickades också ut till hela 924 remissinstanser – en av de största remissrundorna i det svenska utredningsväsendets historia. TCOs remissvar finns att läsa i sin helhet på Internetadressen http://www.demokratitorget.gov.se, tillsammans med cirka 375 andra svar. På grund av den stora inströmningen av svar testar justitiedepartementet en ny teknik för att strukturera och sammanfatta synpunkterna. Arbetet ska resultera i en departementspromemoria i mars. Regeringen har aviserat en demokratiproposition till slutet av året.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.