Pressetiken anpassad till EUs datadirektiv

NYHET2005-02-02

Den tyska pressen har anpassat sina etiska regler till EUs omstridda datadirektiv. Tidningar som publicerar namn på offentliganställda kan prickas.

Av:  Christoph Andersson

Alla omskrivna personer har rätt att få veta vad som finns lagrat om dem i redaktionernas databaser.

På begäran är medierna skyldiga att rätta eller radera personuppgifter. Dessutom krävs i princip samtycke vid namnpublicering.

»Berör privata förhållanden ett allmänt intresse, så kan de i enstaka fall omnämnas i pressen«, heter det i regelverket.

–Regelverket tillkom 2001. Den socialdemokratiska regeringen hotade med lagstiftning om inte pressen frivilligt skrev in dataskyddsreglerna i pressetiken, säger Jörg Steinbach som är ordförande i Deutscher Presserats särskilda dataskyddsutskott, en motsvarighet till Pressens Opionsnämnd.

Inga jubilarer

Utskottet ska kontrollera efterlevnaden av regelverket och löpande rapportera till staten. Hittills har utskottet behandlat ett 60-tal anmälningar, varav en tredjedel lett till kritik. Bland annat får tidningar inte längre publicera uppgifter om födelsedagsjubilarer, utan att först inhämta samtycke.

Utskottet har även klandrat die Stütze, en tidning för hemlösa i Berlin. Anledningen var att tidningen publicerat namnet på en kvinnlig tjänsteman inom gränspolisen. Hon hade hotat en försäljare med åtal för hemfridsbrott när denne försökt sälja tidningar på en pendeltågsstation.

– Namn på offentliganställda i låg- eller mellanställning ska i princip inte publiceras, anser Jörg Steinbach. Däremot kan chefernas namn publiceras. Ju högre ställning, desto mindre integritetsskydd.

Bakom prickningen av de hemlösas tidning står även representanter för STs systerförbund Verdi. Facket har två företrädare i dataskyddsutskottet. Prickningen har stor principiell betydelse. Med hänvisning till beslutet kan tyska statstjänstemän kräva att inte behöva figurera i pressen.

ST vill ha öppenhet

– Den tyska förvaltningen är mycket hierarkisk. Här har cheferna det yttersta ansvaret.
Därför är det relevant att skydda lägre tjänstemän från namnpublicering, anser Verdis presstalesman Jan Jurczyk.

Svenska ST har en annan syn:

– Den som jobbar i det allmänna måste ta ansvar för sina beslut. I annat fall får vi ett slutet samhälle. Den tyska modellen strider mot vår principiella hållning om öppenhet och insyn, säger STs ordförande Annette Carnhede.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA