Psykisk ohälsa vanlig bland häktade unga
Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en forskningsrapport från Kriminalvården. Misskötsamhet blir vanligare med längre inlåsning.
Kriminalvårdens forskningsenhet har under ett års tid kartlagt samtliga barn och ungdomar som suttit häktade. Rapporten beskriver de 1 229 barn och ungdomar upp till 21 år som häktades under perioden september 2019 till augusti 2020. Genom information från kriminalvårdsregistret har forskarna samlat data som beskriver vilka de häktade är, hur de hanteras i häktet och vilka händelser som sker under häktestiden.
”Resultaten stärker Kriminalvårdens motivation för att arbeta fokuserat med psykisk ohälsa, barns rättigheter och jämställdhetsintegrering, för att minska potentiella skadeverkningar för häktade barn och ungdomar”, förklarar projektledaren Charlotta Lindell i ett pressmeddelande.
Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring barn och unga i häkte, för att kunna minska de skadeverkningar som en häktning kan innebära för dem. I forskargruppen har också ingått Marcus Dynevall och Emeli Lönnqvist.
Enligt rapporten är de häktade barnen en heterogen grupp med olika bakgrund och erfarenheter. Gemensamma faktorer är att mer än varannan tidigare blivit lagförd för brottslighet, samt att många har problem med narkotikamissbruk och olika former av psykisk ohälsa. De flesta är pojkar mellan 18 och 20 år, med restriktioner under hela eller delar av häktestiden. Flickor uppger psykisk ohälsa under häktesvistelsen i högre grad än pojkar.
”Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, eller att barn och ungdomar avböjer isoleringsbrytande åtgärder. Men det finns en hel del annat som inte går att upptäcka med blotta ögat, innan data sammanställs på det här sättet”, understryker utredaren Charlotta Lindell i pressmeddelandet.
Ett sådant samband är att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap. Ett annat samband visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning.
Enligt rapporten slutade häktningstiden med kriminalvårdspåföljder för ungefär vartannat av barnen. Några fick ett fängelsestraff och andra frivård efter häktestiden.
Vilhelm Grevik, chef för Kriminalvårdens enhet för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte, kommenterar studien i pressmeddelandet:
”Den bekräftar en del vi visste sedan tidigare och en del vi trodde oss veta. Men den kastar också nytt ljus över vissa områden som vi särskilt behöver uppmärksamma i det fortsatta utvecklingsarbetet avseende häktesverksamheten.”
Enligt Vilhelm Grevik behöver Kriminalvården bli bättre på att uppmärksamma och tillgodose både generella och individuella behov.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
