Regeringen vill underlätta kameraövervakning

KAMERAÖVERVAKNING2020-04-24
Regeringen vill underlätta kameraövervakning i kollektivtrafik och på apotek genom att ta bort kravet på tillstånd från Datainspektionen. Alltför integritetskränkande, anser Vänsterpartiet, medan Moderaterna vill se fler lättnader i kravet på tillstånd.

Vid årsskiftet fick Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevak­ningen rätt att använda kameraövervakning utan att behöva söka tillstånd av Datainspektionen, vilket normalt krävs. Sedan tidigare är det också fritt fram att sätta upp kameror i Stockholms tunnelbana. Nu vill regeringen slopa tillståndskravet även i övrig kollektivtrafik, på flygplatser och på apotek, förutsatt att det sker för vissa specifika syften såsom att förebygga brott.

Vad gäller kollektivtrafiken och flygplatserna bygger förslaget på kamerabevakningsutredningen. Den lyfte fram att branschaktörerna anser att det nuvarande tillståndskravet är så tungrott att de inte kan använda kameror på ett effektivt sätt. En ansökningsprocess kan i vissa fall ta flera år.

LO, LO-förbundet Seko och Advokatsamfundet har tidigare kritiserat förslaget på grund av risken för integritetsintrång, och nu instämmer Vänsterpartiet i en motion i den kritiken där man avvisar regeringens förslag. Enligt partiet har ett flertal politiska beslut under 2000-talet stegvis förskjutit Sverige mot ett övervakningssamhälle. Integritet och mänskliga rättigheter har gång på gång fått stå tillbaka för skenbart goda avsikter, och utvecklingen som helhet är illavarslande, skriver man.

Moderaterna vill i stället ta förslaget ett steg längre. Avvägningen mellan integritet och trygghet måste förändras, skriver partiet i sin motion: ”Den största integritetskränkningen är att bli utsatt för brott. Intresset av trygghet och av att brott klaras upp måste därför väga tyngre än vad det gör i dag.” Moderaterna vill att även kommuner och regioner som vill använda kameraövervakning, exempelvis inom sjukvården och på socialkontor, ska slippa ansöka om tillstånd.

Enligt regeringens förslag ska lagändringarna träda i kraft 1 augusti i år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.