Riksrevisionen granskar Polismyndigheten
Riksrevisionen har inlett en granskning av sammanslagningen av 21 polismyndigheter till en sammanhållen myndighet 2015. ”Vi vill bland annat ta reda på om Polismyndigheten kommit närmare medborgarna och förbättrat sina resultat”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
För tio år sedan slogs 21 länspolismyndigheter samman med Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen till en central myndighet. Syftet var bland annat att stärka förmågan att ingripa mot och utreda brott. Sedan sammanslagningen har anslagen till Polismyndigheten höjts kraftigt, konstaterar Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
”Vi vill bland annat ta reda på om Polismyndigheten kommit närmare medborgarna och förbättrat sina resultat, och om den interna styrningen effektivt bidrar till detta”, betonar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.
Enligt Riksrevisionen har flera granskningar, utredningar och analyser gett signaler om att intentionerna bakom sammanslagningen inte uppnåtts fullt ut. Bland annat har det enligt pressmeddelandet förekommit återkommande problem med styrning och uppföljning, och det finns indikationer på att intentionerna med ett mer flexibelt resursutnyttjande inte har förverkligats.
Reformen genomfördes bland annat för att ge polisen en tydligare styrning, mer effektivt resursutnyttjande, större flexibilitet och stärkt förmåga att både ingripa mot och utreda brott och ordningsstörningar. Myndigheten består nu av nio olika nationella avdelningar och sju polisregioner. Regionerna är indelade i 27 polisområden, som i sin tur är uppdelade i 96 lokalpolisområden.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.