Sparandet gör jobb på Posten tyngre

POSTEN2011-11-29

Posten har tunga sparkrav. Nu märks effekterna på arbetsmiljön. »Distrikten har blivit större, så sorteringen tar mer tid nu. Vi öser bara, hela tiden«, säger brevbäraren Kristine Landin.

Av:  Therese Säfström,  Mattias Lahti Davidsson

Inne på brevbärarkontoret i Södertälje är det stimmigt. Det är morgon, brevbärarna stegar fram och tillbaka och petar snabbt in brev i rätt fack.

Brevbäraren och ST-medlemmen Kristine Landin tycker att det mest påfrestande momentet i jobbet är att packa ned posten och fylla bilen. Det blir många tunga lyft.

200 kilo reklam på ett pass

Hennes kollega Gun Lundin arbetar vid hyllorna mittemot. Under hennes 24 år inom Posten har reklamutdelningen bara ökat och ökat. Upp till 200 kilo reklam kan en brevbärare här dela ut på ett arbetspass, för­utom den ordinarie posten.

– Det är jobbigt. Trapporna är värst, de känns när man blir äldre, säger Gun Lundin som har börjat få ont i ett knä.

De båda ST-medlemmarna kör posten mellan villor och flerfamiljshus med bil. Kristine Landin har ont i höften och känner ilningar när hon har kört länge. Hon har börjat arbetsrotera.

– Jag varvar med ett annat distrikt nu och kör elbil. Det känns bra för kroppen med
variationen.

I Posten Meddelandes arbets­miljöenkät för 2011 pekar nästan allt i fel riktning. STs sektions­ordförande Mikael Andersson säger att det enkäten visar är effekter av senare års rationaliseringar.

– Det är vad vi börjar se nu. Det enda man kan spara på är personal. När exempelvis brevbärarna får större och större områden, fler och fler trappor, så måste det till slut göra sig påmint i deras kroppar.

Monotonin oroar

En allt högre andel av de anställda på terminalerna och i brev­bäringen anger i enkäten att de har värk. Bland kvinnor på terminalerna är det 58 procent. 42 procent upplever nu stress, jämfört med 36 procent föregående år. Ökningen är störst bland brevbärarna.

Mest oroande är det monotona arbetet och bristen på arbetsvariation, tycker Mikael Andersson.

– Det här är en varningsklocka. Vi står inför ett vägval. Tar man detta på allvar finns goda möjligheter att göra något åt det. Vi måste tänka nytt om arbetets upplägg och rotation, säger Mikael Andersson.

Han befarar att Posten nu kommit farligt nära en situation där besparingar, vinstkrav och servicekrav inte längre går att förena. Färre kommer att få dela på samma arbetsbörda som i dag.

– Vi är på väg in i en ny intressant och smärtsam fas, säger Mikael Andersson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Postens framtid
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA