ST diskuterar förtroendevaldas arvoden

ST2023-05-24

I en knapp tredjedel av STs avdelningar förekommer det att fackliga företrädare får betalt för sitt uppdrag, visar en rapport som lagts fram på STs förbundsstämma. Förbundsstyrelsen planerar nu att ta fram ett dokument som ska ge avdelningarna vägledning om arvoden.

I dag har ST inga centralt beslutade regler om arvoden för förtroendevalda i förbundets avdelningar – det är upp till varje avdelning att besluta om detta. Enligt en kartläggning som gjorts på uppdrag av förbundsstyrelsen förekommer arvoden i knappt 30 procent av ST-avdelningarna.

Att frågan kommit upp på förbundsstämmans dagordning är inte påkallat av någon särskild händelse, förklarar STs förbundssekreterare Tomas Oskarsson:

– Det här är en fråga som alltid är aktuell, och förbundsstyrelsen har gjort bedömningen att det är ett bra tillfälle att titta på hur det ser ut och ta upp en diskussion om ämnet, säger han.

Enligt rapporten är det framför allt de större avdelningarna som betalar arvoden till förtroendevalda, det förekommer i 12 av de 15 största avdelningarna – alla utom avdelningarna inom Migrationsverket, Trafikverket och Kriminalvården. ST inom Kriminalvården hade fram till 2020 relativt höga arvoden, men har nu helt avskaffat dem.

Kartläggningen visar att det i de flesta fall handlar om mindre belopp. Men det finns avdelningar som använder uppemot 15 procent av sina intäkter till arvoden till förtroendevalda.

I rapporten görs även en jämförelse med andra fackförbund, som visar att frågan om arvoden hanteras på olika sätt i olika organisationer. Enligt rapporten finns det förbund som inte alls har arvoden på lokal nivå, medan andra har centralt fastställda nivåer på de lokala arvodena. Det finns också förbund som, i likhet med ST, har låg kännedom om hur det ser ut med arvoden på lokal nivå.

Kartläggningen av lokala arvoden till förtroendevalda inom ST har gjorts av förbundets tidigare förbundssekreterare Dag Andersson. I sin rapport, som diskuterades på förbundets stämma, skriver han att utgångspunkten är att det fackliga uppdraget ska ses som ett uppdrag på ideell grund, och inte ett lönearbete som anställd. Därför ska en ersättning i första hand kompensera för det lönebortfall den förtroendevalde har och inte utgöra betalning för utfört uppdrag, framhåller han, men tillägger: ”Samtidigt är det orimligt att ställa krav på att förtroendevalda med ansvarsfulla och kravfyllda uppdrag inte till i vart fall viss del ska få kompensation/ersättning av något slag, exempelvis genom arvoden.”

I rapporten rekommenderas förbundet att slå fast ett antal vägledande principer, där utgångspunkten ska vara att det inte utgår arvoden för fackliga förtroendeuppdrag inom ST. Om en avdelning ändå inför sådana arvoden ska det motiveras, och storleken på arvodet ska vara rimlig utifrån arbetsinsats och de ekonomiska förutsättningar som finns inom avdelningen.

Under förbundsstämmans diskussion om rapporten betonade flera ombud att villkoren ser olika ut i olika avdelningar, och att det kan finnas goda skäl att ha arvoden till förtroendevalda.

– Det viktiga är att man funderar på vad syftet med ett arvode är och att man kan motivera storleken på arvodet för medlemmarna, sade Jenny Kingstedt, avdelningsstyrelseledamot i ST inom Statens institutionsstyrelse.

Flera ombud framhöll också att uppdraget som facklig förtroendevald blivit svårare och att det ställer höga krav.

– Vi jobbar kvällar och helger, och avbryter semester för att gå in och ta förhandlingar. Vi ska inte jobba gratis, sade Pernilla Adolfsson, ordförande för ST inom Åklagarmyndigheten.

Förbundsstämman fattade inget beslut om arvodena inom förbundet. Diskussionen syftade i stället till att ge förbundsstyrelsen medskick i arbetet med att ta fram ett stöd för avdelningarna. Några centrala beslut om arvodena på avdelningsnivå är dock inte att vänta, enligt STs förbundssekreterare Tomas Oskarsson.

– Nej, avdelningarna är självständiga juridiska personer med mandat att besluta själva i arvodesfrågan. Förbundsstyrelsen kommer att jobba vidare med rapporten och de medskick man fått i dag, och ta fram ett dokument med vägledande principer, säger han.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA