ST förlorade i Arbetsdomstolen

ARBETSFÖRMEDLINGEN2021-03-15

När åklagaren lade ned utredningen mot en anställd vid Arbetsförmedlingen som misstänktes ha utsatt en arbetssökande för sexuella närmanden valde myndigheten ändå att avskeda mannen. ST tog frågan till Arbetsdomstolen, som nu ger myndigheten rätt.

ST hade stämt Arbetsförmedlingen inför AD för att förbundets medlem blivit avskedad trots att han inte dömts för något brott i samband med den aktuella händelsen.

Arbetsgivaren ansåg dock att den egna internutredningen gjort klart att mannen bland annat gjort sexuella närmanden mot den arbetssökande, såväl fysiskt som verbalt, samt utlovat förmåner till henne i utbyte mot en sexuell relation.

Enligt myndigheten hade arbetsförmedlaren under en bilfärd kommenterat den arbetssökandes utseende på ett olämpligt sätt, följt med till hennes hem och gjort sexuella närmanden, samt utlovat förmåner till henne i utbyte mot en sexuell relation. Agerandet var i strid med både den statliga värdegrunden och Arbetsförmedlingens värdegrund, enligt myndigheten. Handlandet hade skadat arbetsgivarens förtroende för honom och riskerat att skada allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen har tidigare åtalsanmält det inträffade, men den utredningen lades ned av åklagare.

ST tog därför fallet till Arbetsdomstolen och bestred att arbetsförmedlaren gjort det han anklagats för. Förbundet hade krävt att staten skulle betala ut innestående lön till den avskedade mannen, samt ett skadestånd om 125 000 kronor.

Men nu anser Arbetsdomstolen alltså i sin dom att den arbetssökande kvinnan lämnat en lång, levande, klar, detaljrik och sammanhängande berättelse. Hennes uppgifter har ett högt bevisvärde och med stöd av den övriga utredningen anser AD att det är styrkt att arbetsförmedlaren har agerat på det sätt som staten har gjort gällande.

ST ska nu ersätta staten för rättegångskostnader med 126 740 kronor.

Enligt STs förbundsjurist Joakim Lindqvist gjorde ST inledningsvis bedömningen att ord stod mot ord och att det inte fanns någon anledning att sätta den ena berättelsen framför den andra.

– När det gäller sådana här tvistemål där berättelser står i centrum blir det svårt för oss eftersom vi inte har samma möjligheter att förhöra personer som polisen, men ändå måste göra en bedömning i förväg. Det kan leda till att man hellre beviljar rättshjälp en gång för mycket än en för lite, säger Joakim Lindqvist.

Det är inte första gången han är med om att Arbetsdomstolen gör en annan bedömning än åklagaren, som i det här fallet alltså valde att lägga ned utredningen.

– Olika rättsinstanser kan göra helt olika bedömningar. Jag har haft liknande ärenden tidigare och då är det vanligt att man påpekar för domstolen att åklagare inte har tyckt att bevisningen varit tillräcklig. Men ofta struntar domstolen i vilken bedömning åklagaren har gjort, säger Joakim Lindqvist.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA