ST sågar förslag om informationsplikt
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet föreslår att flera myndigheter ska åläggas att lämna uppgifter till Polisen om utlänningar som misstänks vistas olovligen i landet. STs ordförande Britta Lejon kallar förslaget symbolpolitik, och menar att det enbart skapar oro och stress hos myndigheternas anställda.
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet föreslår i sitt slutbetänkande bland annat att sex myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – på eget initiativ ska lämna uppgifter om utlänningar till Polismyndigheten. Syftet är att stärka arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut och motverka olovlig vistelse i landet.
Utredningen bedömer att de sex myndigheterna har tillgång till uppgifter om utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige som de verkställande myndigheterna behöver. Däremot bedömer utredningen att det utökade informationsutbytet inte bör gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.
ST, som i ett pressmeddelande kommenterar utredningens betänkande, ser inga skäl till att genomföra förslaget om informationsplikt för vissa myndigheter. Det framstår snarare som ett symbolpolitiskt förslag ägnat att signalera stram migrationspolitik, skriver förbundet.
”Det är bra att stora grupper av de offentliganställda inte inkluderades i informationsplikten enligt förslaget. Men de myndigheter som ändå omfattas av förslaget kommer bara i undantagsfall behöva hantera frågor av den här typen, och då blir hela förslaget meningslöst. Det skapar bara oro och stress bland våra medlemmar”, kommenterar Britta Lejon utredningens förslag i STs pressmeddelande.
ST betonar också att den särskilda utredaren Anita Linder själv konstaterat att det inte är informationsplikten som kommer att få någon större effekt på återvändandet.
”Problemet är att förslaget om informationsplikt raserar förtroendet för alla myndigheter även bland grupper som har rätt att vistas i landet, som har rätt till de tjänster som myndigheter erbjuder eller arbetar med”, framhåller Britta Lejon.
De utpekade myndigheternas anställda arbetar precis som andra offentliganställda för att skapa förtroende för sitt arbete, och för att en kontakt med offentliga företrädare inte ska behöva få ödesdigra konsekvenser, skriver ST.
Förbundet påpekar också att informationsplikten även innebär att myndighetsanställda kommer att behöva utföra uppgifter som inte är i linje med myndighetens huvudsakliga uppdrag, vilket påverkar effektiviteten negativt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.