Statskontoret kritiserar vården inom SiS

STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE2022-03-30

Det finns brister i vården av placerade barn och unga på Statens institutionsstyrelses ungdomshem, konstaterar Statskontoret efter en granskning. Enligt rapporten är bristerna allvarligare för flickor än för pojkar.

Statens institutionsstyrelse, SiS, driver 21 ungdomshem för vård av barn och unga enligt lagen om vård av unga, LVU. Statskontoret har undersökt förutsättningarna för verksamheten och hur hela vårdkedjan fungerar för de barn och unga som placeras på ungdomshem. Enligt Statskontoret är fördelningen av ansvaret för vården mellan SiS och regionerna otydligt. Dessutom finns brister i personalens kompetens att möta behoven hos barn och unga.

Statskontoret konstaterar i ett pressmeddelande att det finns flera brister i vården, särskilt av flickor. Flickor utsätts oftare än pojkar för tvångsåtgärden avskiljning. De känner sig också mer otrygga än vad pojkarna gör. Statskontoret konstaterar att både Justitieombudsmannen, JO, och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tidigare har riktat allvarlig kritik mot vissa ungdomshem. Enligt Statskontoret tar det för lång tid för SiS att åtgärda de brister och missförhållanden som påtalas.

”Det är mycket viktigt att SiS noga följer situationen vid ungdomshemmen och snabbt åtgärdar brister och missförhållanden. Samtidigt behöver SiS också skapa bättre förutsättningar för vården av barn och unga på längre sikt”, konstaterar Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i pressmeddelandet.

Enligt Statskontoret behöver SiS se till att personalen vid ungdomshemmen har den kompetens de behöver för att bemöta och vårda barn och unga med komplexa problem, inte sällan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. Sju av tio har minst en psykiatrisk diagnos. Flickorna är yngre än pojkarna och har oftare psykiska problem. På central nivå har SiS hittills inte gjort tillräckligt för att ge ungdomshemmen de förutsättningar de behöver, skriver Statskontoret.

Barn och unga som är placerade på SiS har rätt att få den hälso- och sjukvård de behöver. Men enligt Statskontoret fungerar det inte alltid så i dag. Statskontorets utredning visar att det inte är klarlagt att barnen och unga ens får den akutvård och öppen sjukvård som de har rätt till. Därför föreslår myndigheten att regionernas ansvar tydliggörs genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Socialtjänstens och SiS ansvar för de unga är enligt rapporten klarlagt i lag och förordning, men respektive aktörs ansvar behöver kommuniceras bättre.

Överhuvudtaget behöver samverkan mellan SiS, socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungera bättre, och tillsynen av verksamheten vid ungdomshemmen behöver omfatta hela vårdkedjan, framhåller Statskontoret. Tillsynen ska därför ta fasta på såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och SiS. Myndigheten föreslår att regeringen ger IVO i uppdrag att utöva sådan tillsyn.

Statskontorets förslag till SiS

Statskontoret förslår att SiS:

  • tar fram en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
  • löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
  • inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

SiS Statskontoret
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.