Att uppmuntra medarbetarna att röra på sig är populärt. Alla de statliga arbetsplatser som besvarat Publikts enkät har ett friskvårdsbidrag, men beloppet varierar från 1000 kronor per år till 5000 kronor.
Bild: Getty Images
Att uppmuntra medarbetarna att röra på sig är populärt. Alla de statliga arbetsplatser som besvarat Publikts enkät har ett friskvårdsbidrag, men beloppet varierar från 1000 kronor per år till 5000 kronor.

Stora skillnader i friskvårdsförmåner

ANSTÄLLNINGSVILLKOR2022-06-15

Det är vanligt att statliga arbetsgivare ger bidrag till friskvård, men summan varierar kraftigt. En fjärdedel av de arbetsgivare som besvarat Publikts enkät erbjuder inte någon friskvårdstimme på arbetstid.

Publikt har samlat in uppgifter från 28 arbetsgivare om friskvårdsbidrag, friskvårdstid och friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen.

Samtliga myndigheter och bolag som svarat på enkäten erbjuder friskvårdsersättning mot kvitto på utlägg. Det maximala värdet av förmånen varierar dock kraftigt, från 1 000 kronor per år för de anställda vid riksdagen till 5 000 kronor på Lantmäteriet. Medianbeloppet är 3 000 kronor, vilket exempelvis nästan täcker kostnaden för ett årskort på ett billigare gym, som Friskis & Svettis.

Det går att se ett visst samband mellan friskvårdsbidragets storlek och andelen anställda som utnyttjar det. På Post- och telestyrelsen, Kommerskollegium och Svenska kraftnät, som alla ger ett bidrag på 4 000 kronor, används det av minst 80 procent av de anställda. Minst benägna att använda bidraget är anställda på några myndigheter med ett bidrag på 1 500 till 2 000 kronor, exempelvis Göteborgs universitet, där 30 procent nyttjar förmånen, och Karolinska institutet, där andelen är 33 procent.

 

Av de 28 tillfrågade arbetsplatserna erbjuder 21 även möjlighet till friskvård på arbetstid, oftast en timme i veckan och av det skälet vanligen kallad friskvårdstimme.

En av de myndigheter som inte har någon friskvårdstimme är Lantmäteriet. Där togs den bort för drygt två år sedan på grund av att myndighetens handläggningstider var långa – arbetsgivaren ville få ut fler arbetade timmar. Beslutet väckte starka reaktioner bland de anställda, och ST-avdelningen på Lantmäteriet arbetar för att friskvårdstimmen ska återinföras.

”Många blir förvånade när de förstår hur mycket friskvårdsbidraget kan användas till, att det inte bara är gymkort.”

Linn Arnewing, HR-specialist på Post- och telestyrelsen.

Under coronapandemin utökade vissa myndigheter tillfälligt möjligheten till friskvård under arbetstid. På Post- och telestyrelsen, PTS, hade medarbetarna under en period tre timmars friskvårdstid per vecka. Myndigheten har nu återgått till två timmar per vecka, vilket även det är mer än på andra arbetsplatser som besvarat Publikts enkät. PTS har också det högsta friskvårdsbidraget och det högsta utnyttjandet av bidraget – 83 procent. Linn Arnewing, HR-specialist på myndigheten, säger att PTS generaldirektör och ledningsgrupp har en mycket positiv inställning till friskvård.

– Vi gör mycket för att informera och uppmuntra. Vi tar upp det redan i introduktionen av nyanställda, och varje gång det blir ändringar i Skatteverkets regler marknadsför vi det. Många blir förvånade när de förstår hur mycket friskvårdsbidraget kan användas till, att det inte bara är gymkort, säger hon.

PTS gör årliga uppföljningar på enhetsnivå av hur mycket bidraget utnyttjas. Om en enhet ligger lågt – vilket sällan händer numera – tar man upp det med chefen.

– Vi hjälper cheferna med hur man kan prata om det på enheten. Och nästan varje gång ser vi att det ökar året efter, säger Linn Arnewing.

Utöver friskvårdstid och friskvårdsbidrag erbjuder PTS även aktiviteter på jobbet, såsom mindfulnessluncher, sångkör, massage och yoga. Myndigheten har låga sjuktal, men om det har samband med satsningarna på friskvård är svårt att avgöra, konstaterar Linn Arnewing.

– Vi har försökt att titta på olika nyckeltal, men det är svårt. Men vi vill inte sluta vara uppmuntrande och riskera att sjukfrånvaron går upp. Vi tar det säkra före det osäkra.

I likhet med PTS uppger många arbetsgivare som svarat på Publikts enkät att de uppmuntrar till en hälsosam vardag genom att utrusta motionslokaler och ordna aktiviteter på arbetsplatsen. Omfattningen varierar dock – vissa har digitala pausprogram eller subventionerad massage medan andra har ett helt smörgåsbord av resurser.

På Blekinge tekniska högskola finns bland annat fria hälsoundersökningar, gruppträning, friskvårdslokaler – och en golfsimulator.

– Initiativ till satsningar kan komma från grupper i personalen, och det var några som ville ha en golfsimulator och gjorde en planering för det. Vi hittade en stor oanvänd lokal i ett bergrum som kunde användas, berättar högskolans HR-chef Fredrik Sjöström.

Han poängterar att högskolan som arbetsgivare inte kan ”köpa sig fri” från arbete med friskvård genom att ge bidrag.

– Vi försöker aktivera även dem som inte använder friskvårdsbidraget.

Den senaste satsningen kallas social motion och innebär att kollegor peppar varandra i ord och bilder. På gång är också cyklar, som lärosätet beställt och de anställda kan köpa med bruttolöneavdrag, alltså innan skatten dras på lönen.

– Det ser vi som en insats både för hållbarhet och friskvård – att man tar cykeln i stället för bilen. Vi försöker hitta de möjligheter som finns, säger Fredrik Sjöström.

Karolinska institutet har ett lågt friskvårdsbidrag i jämförelse med andra myndigheter, 1 500 kronor per år, och en låg andel anställda som använder bidraget.

– Vi är ett hälsouniversitet, och utifrån det ser ju det låga utnyttjandet inte så bra ut, konstaterar Peter Gustafsson, chef för kompetensförsörjningsenheten på Karolinska institutet.

Han uppfattar det dock inte som ett stort problem, eftersom lärosätet bedriver mycket friskvård på campus, och bland annat har två egna motionsanläggningar för anställda och studenter.

– Vi har en väldigt stor bredd i aktiviteterna, så att det ska passa alla. Allt är kostnadsfritt, och vi har fyra anställda friskvårdsinstruktörer som även arbetar förebyggande för att motverka exempelvis stressrelaterad ohälsa, säger Peter Gustafsson.

”Vi lägger krutet på arbetsplatsen och har mycket friskvård här, därför har vi ett lågt bidrag.”

Karin Kroon, HR-chef på riksdagsförvaltningen.

En annan myndighet som har ett lågt friskvårdsbidrag men ett stort utbud av egna aktiviteter är riksdagsförvaltningen. Friskvårdsbidraget är blygsamma 1 000 kronor om året – lägst av samtliga tillfrågade arbetsgivare – men listan över satsningar på arbetsplatsen är lång, och inkluderar bland annat ett gym, en motionshall med 14 lärarledda pass i veckan, lånecyklar, en anställd friskvårdspedagog, friskvårdsdagar samt massage.

Riksdagsförvaltningens HR-chef Karin Kroon säger att omfattningen delvis beror på att aktiviteterna även är till för riksdagens ledamöter, men att det också är ett övervägt val.

– Vi lägger krutet på arbetsplatsen och har mycket friskvård här, därför har vi ett lågt bidrag. Vi vill att man ska kunna träna på jobbet, och gärna tillsammans med kollegor, säger hon.

Riksdagsförvaltningen har en arbetsmiljöpolicy som anger att arbetet ska vara förebyggande, proaktivt och bevara det friska friskt, framhåller Karin Kroon.

– Vi tycker också att gemenskap är viktigt, och vi har flera fristående föreningar som gör mycket, till exempel en idrottsförening. Och på den senaste friskvårdsdagen var 300 av 700 anställda anmälda.

Hur resurserna ska användas framöver, i en tid när många anställda har distansarbetsavtal, är något riksdagsförvaltningen som arbetsgivare måste fundera på, säger Karin Kroon. Vissa anställda måste vara på plats hela tiden, medan andra kan arbeta på distans två dagar i veckan.

– Frågan är hur mycket de som distansarbetar kan utnyttja friskvården på arbetsplatsen. De kanske skulle önska ett högre friskvårdsbidrag i stället. Men å andra sidan anser jag att det ska vara lika villkor för alla anställda, och kanske behövs än mer sammanhållande aktiviteter om distansarbetet ökar? Vi behöver se över det, säger Karin Kroon.

 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA