Vill se mer jämställda kollektivavtal

JÄMSTÄLLDHET2019-04-08
Genom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.

Organisationen Sveriges kvinnolobby har fått stöd av statliga Vinnova i arbetet med skriften Från ord till (för)handling. Den ger tips på förändringar i avtalen som skulle kunna bidra till ett mer jämställt arbetsliv vad gäller lön, arbetsmiljö och möjligheten att förena arbete med föräldraskap.

– Arbetslivet är fortfarande rejält ojämställt, samtidigt som kollektivavtalen i hög grad påverkar villkoren, säger Jenny Andersson, som är projektledare och sakkunnig inom arbetsmarknad och ekonomi i Sveriges kvinnolobby.

Betyder er satsning att ni underkänner parternas arbete på det här området?

– Inte nödvändigtvis, men vi ser helt klart att det finns en outnyttjad potential för jämställdhetsarbetet. Historiskt har förhandlingsarbete varit en manlig domän – och är det fortfarande i hög grad – och det kan vara ett skäl till att jämställdhet inte prioriterats.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige är i genomsnitt 11,3 procent, räknat på heltidslöner. Det är viktigt att kollektivavtalen tydligt beskriver principerna för lönesättningen och hur lönekartläggningar ska göras och följas upp, sägs det i skriften.

Ett konkret exempel är att man inte bara ska jämföra lika arbeten utan även likvärdiga. Det behövs också en gemensam bild av hur ”marknaden” för olika yrkesgrupper ser ut, anser Sveriges kvinnolobby. Detta för att inte män slentrianmässigt ska gynnas av hänvisningar till marknadsmässig lönesättning.

Skriften lyfter särskilt fram deltidsarbete som en dubbel lönefälla för kvinnor: dels genom färre timmar i lönearbete, dels genom att deltidare ofta har lägre timlön än andra. Det vanligaste skälet att kvinnor jobbar deltid är att de inte erbjuds heltidsarbete, men förändringar är på gång i den kommunala sektorn, framhåller Jenny Andersson.

– Fackförbundet Kommunal har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting lyft deltidsarbete som en strukturell fråga, och det kommer sannolikt att ge positiva effekter på kvinnors inkomster.

Kvinnor och män har det hyggligt jämställt på jobbet tills de får barn. Efter det försämras kvinnors lönekarriär och färre kvinnor blir chefer. Därför är det viktigt att avtalsvägen gynna ett jämställt föräldraskap, menar Sveriges kvinnolobby, som ser faror med vissa avtalade förmåner. Om exempelvis kvinnodominerade branscher har bättre villkor än mansdominerade branscher i fråga om tillägg till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, vabb, kan det bidra till att kvinnor i högre grad väljer att vara hemma med barnen.

– Tillägg till föräldrapenningen är bra för enskilda kvinnor på kort sikt, men kan bli fel på lång sikt, säger Jenny Andersson. Det kanske snarare är mansdominerade branscher och fackförbund som Byggnads som ska satsa på sådana förmåner.

När det gäller arbetsmiljön rekommenderar skriften bland annat avtalsregler om hur sexuella trakasserier ska förebyggas och hanteras. I Kanada finns flera sådana kollektivavtal att lära av. De innehåller sådant som definitioner av vad sexuella trakasserier är, krav på skyndsam utredning och stärkt skydd mot trakasserier från kunder och brukare.

Sveriges kvinnolobby erbjuder nu utbildningar om jämställda kollektivavtal till partsföreträdare på lokal och central nivå.

– Vi tror att man kan skapa något väldigt bra av att kombinera kunskapen om jämställdhet med kunskap om förhandling och kollektivavtal, säger Jenny Andersson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.