Lär dig tala för publik

PÅ JOBBET: TALEKONST2003-08-05
Det sägs att många människor är mer rädda för att tala inför publik än för döden. Men scenskräcken kan lindras med noggranna förberedelser, mental peppning och kunskap om hur kommunikation fungerar.

Tänk dig att du blir ombedd att hålla en föredragning på avdelningens nästa planeringsdag. Eller att du bestämt dig för att framföra ett genomtänkt och engagerat inlägg på fackets årsmöte, för att äntligen få upp din hjärtefråga på bordet. Problemet är bara att det knyter sig i magen vid tanken. Tänk om jag får tunghäfta? Eller svimmar?

Du är inte ensam. Få människor är födda till talare, och de flesta känner mer eller mindre oro inför ett framträdande. Säkerheten kommer med vana och kunskap om hur man gör. Här är några tips på vägen.

Förväntningar
Se till att det är du som bestämmer rubriken på föredraget, så att du och åhörarna har samma uppfattning om vad du ska tala om.

Rummet
Var på plats i god tid. Då kan du både mentalt göra rummet till ”ditt eget” och se till att det praktiska fungerar. Kolla till exempel att möbleringen passar. Om du vill ha igång en diskussion bör stolarna placeras nära podiet och så att åhörarna kan se varandra – inte i långa rader längst bak i salen!

Kläder och utseende
Din klädsmak och stil ska ingen styra över. Men betänk att frisyrer, kläder, sminkning etc kan ge åhörarna uppfattningar om talarens klass, utbildning och politisk ståndpunkt redan innan hon eller han börjat tala. Och risken finns att de som inte gillar det de ser täpper till öronen för budskapet.

Udda klädsel eller utseende kan också leda till att publiken blir mer upptagen av att fundera på det än på vad du har att säga.

Om budskapet ska stå i centrum kan det alltså vara klokt att klä sig neutralt i stil och färger, gärna anpassat till den förväntade publiken.

Talet
Enkelt är bra. En enkel och tydlig uppläggning på ett tal är att börja med att tala om vad du ska prata om, därefter säga det och avslutningsvis sammanfatta det du sagt. Det blir lätt för åhörarna att följa med, och genom sammanfattningen sitter det du framfört kvar i minnet efteråt.

Övertygande. Om du vill övertyga dina åhörare är det också viktigt att ge bakgrund, beskriva nuläget och redogöra för argumenten.

Var noga med att ta upp även motståndarnas argumentation, det höjer trovärdigheten. Du kan skriva upp problem och argument på vita tavlan – kom ihåg att lämna plats för deltagarnas synpunkter!
Eftersom du själv vill driva en ståndpunkt bör du tänka igenom motargumenten i förväg, så att du kan bemöta dem.
När man vill övertyga är även k
onkreta exempel, bildspråk och liknelser till stor hjälp. Det sätter igång både tankar och känslor hos dem som lyssnar på dig.

Debatt. Om du ska få igång en diskussion, kanske i en grupp som inte känner varandra,  ska du visa aktivt att du vill lyssna på de andras åsikter. Ställ frågor, notera på tavlan vad som sägs. Sammanfatta på slutet vad som kommit fram i debatten.

Språket
Använd enkla, korta ord, och undvik facktermer.

Och använd hellre positiva bilder och uttryck än negativa. Vi stänger gärna av för det vi uppfattar som negativt.

Många människor använder utfyllnadsord när de pratar: ”liksom”, ”om man så säger”, ”alltså” och ”va” är populära sådana. Försök att hålla igen om dem när du håller tal! Det garanterade resultatet är annars att en del åhörare börjar ägna sig åt att räkna antalet ”liksom” och tappar allt annat du säger.

Manus
De som ger råd om talekonst brukar vara eniga om åtminstone en sak: Innantilläsning ur manuskript förstör både talet och kontakten med publiken. Men det är ingen nackdel att skriva ett fullständigt manus, bara du låter det ligga kvar hemma.

Du kan i stället repetera talet för dig själv tills det sitter. Som minnesstöd under talet har du stolpar/nyckelord nedskrivna på numrerade A5-ark (gärna av styvt slag).

De första och sista meningarna i talet kan dock vara bra att ha nedskrivna ord för ord. De första för att komma igång och över den första nervositeten, de sista för att de är särskilt viktiga. Det är nämligen dem åhörarna minns bäst!

Referensmanus
Om du har mycket fakta och siffror att visa upp eller har i beredskap för frågor, kan det vara bra att ha med ett referensmanus med dessa uppgifter. Kopiera och dela ut till åhörarna så behöver de inte anteckna, utan kan ägna uppmärksamheten åt dig. Samma sak med OH-bilder.

Kroppen
Du andas och talar bättre om du står upp under talet, med fötterna lätt isär. Steg och gester ger variation och hjälper till att hålla publiken uppmärksam. Att pilla med håret och fladdra med händerna ger däremot ett nervöst intryck och stör. Sådana rörelser är ofta omedvetna. Om du har möjlighet att videofilma dig själv när du övar på talet märker du om du behöver ändra något i ditt kroppsspråk eller sätt att tala.

Bilder
Visuella hjälpmedel förstärker det som sägs, och det hänger samman med hur hjärnan fungerar. Vänster hjärnhalva är centrum för språk och analys, medan högersidan tolkar bilder, fantasier och färger. När du använder både tal och bild aktiveras således båda hjärnhalvorna.

Men alltför många ljusbilder är tröttande, och kommunikationen blir lidande när du ägnar dig åt apparaten. Använd därför OH-bilder med måtta, och aldrig som manus. Du kan variera med att skriva på tavla eller blädderblock, i dialog med deltagarna.

Bilderna bör också vara enkla och tydliga:

  • ett budskap per bild
  • stryk alla onödiga ord
  • använd små (gemena) bokstäver, som är mer lättlästa än stora (versaler)
  • enkla symboler
  • hellre diagram än siffertabell

Frågor från publiken
Kontrollera alltid att du uppfattat en fråga rätt genom att upprepa den med egna ord. Svaret ska riktas till hela publiken. Om frågan bara är intressant för frågeställaren kan du be att få återkomma till denne efteråt. Om du inte kan svara på en fråga, försök inte att slingra dig runt – det märks.

När nervositeten slår till
Om du tänkt igenom och förberett dig enligt dessa talekonstens tumregler kan du vara trygg för att ditt framträdande blir bra.

Men ett skenande hjärta lyssnar inte alltid på logiken. Därför kan mental självpeppning och avslappningsövningar vara nog så viktiga moment i förberedelserna inför ett tal.

Det kan till exempel hjälpa att tänka mycket på föredraget och att repetera det ofta. Föreställ dig hur det kommer att bli, och bygg upp en positiv bild.

Tänk också på att det är innehållet i talet som står i centrum, inte du. Åhörarna är vanliga människor – som du – och du kan utgå från att de är vänligt inställda, åtminstone om de kommit frivilligt.

Om hjärtat slår som en hammare precis när du ska börja tala kan du vänta några sekunder och djupandas. Det reagerar inte publiken på. För att känna dig mer auktoritativ kan det också vara bra att börja i ”militärställning”; rak i kroppen, fötterna lätt isär och händerna bakom ryggen.

Till sist: träning ger färdighet.  Och precis som vid konditionsträning märker du de största framstegen i början!

ÄMNEN:

Kultur
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.