På Swedavia i Luleå finns rutiner för att ta hand om idéer till förbättringar. ”Det är kanske inget revolutionerande, men det gör skillnad”, säger ST-medlemmen Aron Hansson.
Bild: Simon Eliasson
På Swedavia i Luleå finns rutiner för att ta hand om idéer till förbättringar. ”Det är kanske inget revolutionerande, men det gör skillnad”, säger ST-medlemmen Aron Hansson.

Här får idéerna luft under vingarna

SÅ GJORDE VI2019-03-22
Små förbättringar som gör stor skillnad i vardagen. Ett nytt sätt att ta hand om förslag har lett till att idéerna börjat strömma in från de anställda på flygplatsen i Luleå. Nu har arbetssättet spridits vidare i hela Swedavia.
Av:  Fatima Grönblad

Kablar som dräller på golvet eller kommunikation som inte går fram. Små saker som skaver i vardagen, men som man tidigare kanske mest har suckat över. Nu gör man oftare något åt sådana problem på det statliga bolaget Swedavias flygplatser.

Det nya arbetssättet började införas på Luleås flygplats 2017. Då skapades en webbtjänst där medarbetare enkelt kan lämna förslag. Samtidigt utsågs förbättringsledare i flygplatsens fyra team. De träffas varannan vecka för att gå igenom de idéer som kommit in.

ST-medlemmen Aron Hansson, som jobbar som arbetsplanerare, är en av förbättringsledarna. Han berättar att många av förslagen handlar om relativt enkla saker. Som bildskärmen vid bandet där man röntgar gods, till exempel. Förut stod den på ett stativ på golvet, och det gick inte att köra vagnar ända fram till röntgenmaskinen.

Personalen fick i stället lyfta sakerna, och det fanns en risk att snubbla på datorns sladd som låg rakt över golvet.

Ett par veckor efter att ett förslag till förändring tagits upp i förbättringsgruppen monterades skärmen på en ledad arm på väggen, och kablarna på golvet är borta.

– Det är kanske inget revolutionerande, men det gör skillnad för dem som jobbar där, säger Aron Hansson.

När förbättringsledarna går igenom förslagen i den digitala tjänsten skriver de in vem som är ansvarig och när förslaget ska vara genomfört. På så sätt kan den som lämnat förslaget se vad som händer.

– Om vi inte går vidare med förslaget skriver vi det också, och berättar varför.

Aron Hansson tror att återkopplingen är viktig.

– Då känner man sig delaktig. Får man inte veta vad som händer är det kanske inte så kul att lämna förslag.

Det digitala förslagssystemet används numera inom hela Swedavia. Därmed kan alla anställda läsa allas förslag. Och den centrala ledningen kan se när en idé kommer upp från flera håll.

– Någon här i Luleå hade lämnat in ett förslag om att köpa in en städrobot för att förenkla städningen. Sedan hade andra tydligen kommit med samma förslag. Nu har vi fått veta att vi ska få testa. Faller det väl ut kanske det blir standard i hela företaget, säger Aron Hansson.

Henrik Söderlund, chef för ett av teamen på flygplatsen i Luleå, tycker att det nya sättet att arbeta fungerar över förväntan:

– Det kommer in förslag hela tiden. Förra året genomförde vi 90 förbättringar som kom in från personalen. Året innan var det 67.

STs avdelningsordförande inom Swedavia, Robert Olsson, menar att alla vinner på det nya sättet att samla in idéer från golven runt om i företaget:

– Det är ju de som jobbar därute som ser problemen. De har ofta bra förslag som kan förbättra arbetssituationen för många.

Så kan ni ta vara på förslag om förbättringar

● Utse personer med ansvar för att ta emot och gå igenom alla förslag.

● Sätt tidsgränser för när saker ska vara genomförda.

● Återkoppla till den som lämnat förslaget.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.