Lisa Ericson och Anna Eriksson tror att lönestugorna spelat en viktig roll för att ge de anställda rätt förväntningar på löneprocessen på Kammarkollegiet.
Bild: Ylva Sundgren
Lisa Ericson och Anna Eriksson tror att lönestugorna spelat en viktig roll för att ge de anställda rätt förväntningar på löneprocessen på Kammarkollegiet.

Lönestugor gav förståelse för hur lönerna sätts

SÅ GJORDE VI: KAMMARKOLLEGIET2021-11-07
Mer jämlika lönesamtal och mindre risk för oförstående, besvikna medarbetare. Det är vinster som både fack och arbetsgivare ser med de partsgemensamma löneträffarna på Kammarkollegiet.

Det var vid utvärderingen av lönerevisionen 2018 som HR-avdelningen och facket började diskutera behovet av ett kunskapslyft om hela löneprocessen på Kammarkollegiet. För trots att alla dokument – som lönepolicy och löne­kriterier – fanns på intranätet, upplevde HR-­specialisterna att det var många som inte hade läst eller förstått informationen.

Lösningen, som testades året därpå, blev så kallade lönestugor. Det var den dåvarande avdelningsordföranden för ST inom Kammarkollegiet, Hanne Konradsen, som lanserade idén. Konceptet lånade hon från Sida, där fack och arbetsgivare tillsammans bjöd in med­arbetarna till informationsträffar med en öppen frågestund om löneprocessen och lönekartläggningen.

Hanne Konradsen såg flera fördelar med att de anställda rustades med mer kunskap innan lönesamtalen.

– I vanliga fall sitter chefen på information som medarbetaren saknar. Genom lönestugorna blir det ett mer jämlikt lönesamtal, där båda parter har samma kunskap och kännedom om lönebilden. Genom lönestugorna får medlemmarna också veta fackets ställningstaganden om revisionen, säger hon.

Lisa Ericson, numera ­tillförordnad avdelningsordförande för ST inom ­Kammarkollegiet, var relativt nyanställd när hon deltog på den första lönestugan 2019. Tidigare hade hon arbetat inom den ideella sektorn, vilket innebar att flera ­begrepp, som RALS-avtal och Besta-­koder, var nya för henne. Hon hade stor hjälp av den information hon fick på lönestugan.

– Just Besta-koderna använde jag mig själv av som argument i mitt lönesamtal, eftersom koderna visade att vi statistiskt sett låg i det lägre lönespannet i relation till andra myndigheter. Det hade jag inte känt till om jag inte hade gått dit, säger Lisa Ericson.

Sedan starten har i snitt ett femtiotal medarbetare deltagit vid varje lönestuga, trots att träffarna har varit digitala under pandemin, berättar HR-specialisten Anna Eriksson.

Både uppslutningen och svaren i de senaste uppföljningarna av lönerevisioner­na visar att lönestugorna spelar en viktig roll, menar hon.

– Det har varit en relativt liten insats som har gett ett stort resultat. I våra en­käter ser vi svart på vitt att det här är väldigt uppskattat. Att det är partsgemensamt, och inte bara HR-drivet, visar att vi vill ha en korrekt och transparent process. Det är också bra att det går att ställa frågor direkt både till oss och till facket, säger Anna Eriksson.

HR-avdelningen och STs förtroendevalda delar också bilden att lönestugorna har ökat förståelsen för att det inte enbart är den egna arbetsinsatsen som avgör ens nya lön. Det, anser båda parter, har varit extra viktigt när utrymmet för löne­ökningar i avtalen varit begränsat.

– Att man känner till och förstår myndighetens lönekriterier i sin helhet, där fler bedömningsgrunder än mål- och resultatuppfyllelse ingår, tror jag också minskar risken för att man blir besviken, säger Lisa Ericson.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.