Bild: Lotta Sjöberg

Så kan du göra när andra tar åt sig äran av dina idéer

PÅ JOBBET: IDÉTJUVAR2018-06-06
Om någon i arbetsgruppen stjäl din idé genom att presentera den som sin egen kan det svida rejält. Men försök behålla lugnet. Det kan räcka långt att markera att du har sett vad som har hänt. Och det kanske inte ens är som du tror.
Av:  Fatima Grönblad

Du har en bra idé som du gått och filat på och nämnt för några kollegor. Planen är att presentera den för chefen vid lämpligt tillfälle, men så plötsligt under ett möte tar en kollega upp samma förslag, utan att referera till dig.

En annan vanlig situation är att idé­tjuven är chefen själv. Du och dina kolleger har kanske presenterat ett förslag som mött uppskattning. Sedan har chefen tagit det vidare uppåt i organisationen utan att nämna er, och håvar själv in allt beröm.

I sådana här lägen är det lätt att känslorna snurrar i gång och att du känner dig förbigången och kränkt. Sam­tidigt kan det vara svårt att veta vad man ska göra. Hur säger man ifrån utan att själv framstå som snål och lättstött?

Karriärcoachen Peter Cederqvist på konsultföretaget Newstart tycker att man ska undvika direkt konfron­tation. Däremot kan du se till att själv lägga till den information som saknas.

– Man kan vända det till något positivt, genom att sammanfatta idén och berätta om processen bakom. Om ni sitter i ett möte kan du till exempel säga »Ja, just det, det började med att jag berättade om den här idén och nu lyfter du den vidare, det är jättebra!«. För chefen vet ju inte hur idén kom till.

Mattias Lundberg, docent i psyko­logi vid Umeå universitet, avråder också från att börja med anklagelser. I stället kan du visa att du sett vad som hände på ett smidigt sätt. Antingen direkt i situationen, eller i samtal med personen efteråt.

– Du kan säga: »Du, den där idén du tog upp, pratade inte vi tillsammans om den?«. Då ger du den andra parten en ärlig möjlighet att komma på att det blev fel, att backa och säga förlåt.

För även om det förekommer att personer snor idéer för att få egna fördelar så tror Mattias Lundberg att det oftare sker omedvetet, utan illvilligt uppsåt.

– Man kanske sitter och spånar tillsammans. Och efter att man har tagit idén ett par rundor har man jobbat in den i sitt eget huvud så att det kan kännas som att den var ens egen.

Han jämför fenomenet med hur man kan tro att man minns saker som hände när man var riktigt liten, fastän man i själva verket fått händelsen återberättad senare eller sett bilder.

Om man går och bär på en gnagande känsla av att vara orättvist behandlad ska man ta itu med saken, råder Mattias Lundberg. Bara så kan man få veta om agerandet var avsiktligt eller inte, och reda ut hur liknande situationer kan undvikas i framtiden.

– Den malande misstron riskerar annars att bli hämmande, både för dig och gruppen. Om vi börjar misstänka varandra och får ett klimat som gör att vi inte vill dela med oss av information kan det få kreativa processer att avstanna.

Peter Cederqvist påpekar att det är lätt att tro att alla tänker likadant som en själv. Men i en grupp finns ofta olika synsätt på hur man gör med idéer.

– En person kanske känner att om jag delar med mig av en idé så vill jag vara delaktig hela vägen. Medan en annan, som har en snabb och utåt­agerande personlighet, bara tänker att »ja men det där var ju en bra idé som kollegan tog upp, den vill jag göra något med«.

För att undvika onödiga missförstånd och konflikter är det därför bra att prata om hur man vill ha det. Vill vi ha ett arbetsklimat där alla idéer är allas och vi bygger vidare på dem tillsammans, eller ska vi ha rutiner som säkerställer att den som kommer på något också får ett erkännande?

Hur man väljer att göra beror på förutsättningarna i respektive verksamhet, menar Mattias Lundberg. Inom forskningen, där han själv befinner sig, är ägandeskapet till nya teorier och slutsatser viktigt, med inarbetade system för hur alla som bidrar ska lyftas fram.

– I en artikel anger man alltid vilka som är medförfattare, och placerar namnen i ordning utifrån hur mycket jobb man gjort.

Tydliga rutiner för hur man gör när idéer uppstår är bra för att förebygga att någon senare känner sig förbigången, menar Mattias Lundberg. Det kan exempelvis handla om att skicka ett gruppmejl efter ett möte, som samman­fattar vad ni sagt och vem som har i uppgift att ta förslagen vidare. Gärna med kopia till chefen.

– Då kan inte en enskild kollega ta åt sig hela äran av idén.

Mattias Lundberg tror överlag att vi har mycket att vinna på att våga vara tydligare med varandra i arbetslivet.

– När vi inte definierar saker och ting lämnar vi utrymme för fria tolkningar, vilket kan göra att det uppstår missförstånd som vi sedan måste städa upp. Då är det ofta bättre att vara lite kantigare från början.

3 Tips för schyst idéhantering

  • Utgå från att den som kommer på en idé ska få någon sorts erkännande, även om det inte blir den som genomför förslaget.
  • Om du vill lyfta fram någon annans idé – se till att berätta vem den kommer ifrån. Och kolla gärna av innan så att personen är okej med att du för idén vidare.
  • När du presenterar ett förslag – var tydlig med om du kommit på det själv eller tillsammans med andra. Har det jobbats fram gemensamt bör alla nämnas.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.