Se upp för julmutor

PÅ JOBBET: HELGVARNING2003-11-27

Klapparna som kan göra dig till brottsling

Juletid, sakta dalande snöflingor och mys med tända ljus inomhus. Och så granen med alla klappar. Så ser nog drömjulen ut för de flesta. Men det lurar faror i bakgrunden, inte bara orsakade av levande ljus.

Julgåvorna du som statstjänsteman får i tjänsten till exempel. Det gäller att se upp om den där dyrbara whiskyflaskan, matkorgen eller den lyxiga jullunchen kan betraktas som en Farlig Förmån. I olyckliga fall kan den leda till att du kan åtalas för att ha tagit emot muta eller otillbörlig förmån.

Så vad får du ta emot och vad bör du tacka nej till? Vi har frågat Torbjörn Lindhe, sekreterare vid Institutet Mot Mutor. Han om någon bör veta. Fast helt enkelt är det inte.

– Man kan inte generellt säga att en person kan ta emot det eller det, svarar han.

Ändå har det belopp gåvan värderas till och föremålet, om det är ett sådant, viss betydelse.

Själva gåvan är egentligen ointressant. Det är hur utomstående ser på den som är viktigt, betonar han – liksom sammanhanget, vilken ställning du har och hur du kan tänkas påverkas i din tjänsteutövning. Mycket handlar om sunt förnuft.

Ett är dock säkert, enligt Torbjörn Lindhe:
– Det ska överhuvudtaget inte finnas minsta misstanke om att en offentliganställd eller en politiker har påverkats otillbörligt. Men lagen är luddig och det finns en stor gråzon.
Nuvarande lagstiftning som gäller offentliganställda är från 1976 (för den privata sektorn från 1978). Syftet med reglerna är att skydda huvudmannens intresse, det vill säga allmänheten eller skattebetalarna.

Var regleras mutbrott?
I brottsbalken, 20 kapitlet 2 paragrafen. Bestickningsbrott finns i 17 kapitlet 7 paragrafen.
Man behöver inte ge eller ta emot något för att det ska vara fråga om muta eller bestickning, bara att givaren förklarar sig beredd att ge kan vara straffbart. Den som erbjuds och tackar nej går förstås fri.

Vilka omfattas?
Anställda inom privat och offentlig tjänst. Lagen är strängare mot dig som är offentliganställd, framför allt om du ägnar dig åt myndighetsutövning eller har myndighetsliknande uppgifter.
Risken är större att bli upptäckt, eftersom utomstående och media har lättare att granska dig på grund av offentlighetsprincipen. Eventuellt brott faller också under allmänt åtal. Myndigheter, departement och kommun är skyldiga att anmäla om misstanke finns.

Polis och domare får inte ens misstänkas. Exempel: Är du polis eller civilanställd hos polisen kan det vara direkt olämpligt att låta en viss restaurang bjuda dig på jullunch. Detta med tanke på att polismyndigheten ska behandla alla företag lika när det gäller övervakning och ingripande.

Vad är otillbörlig förmån?
Den har att göra med vilken ställning och vilket arbete du har. Tumregeln är att en förmån eller gåva är otillbörlig om den inte ingår som ett naturligt led i din tjänsteutövning. Den får inte vara så attraktiv att den kan antas påverka ditt sätt att handla. Om du får gåvan/förmånen före eller efter ett beslut saknar betydelse.
Klart olämpligt: En beslutsfattare på Vägverket bjuds på julbord av företag som bygger vägar. Bakom detta kan ligga byggföretagets tankar på framtida förmån – att påverka en god relation och säkra framtida uppdrag.

Vad är bestickning?
Det är en handling, knuten till givaren. Enligt lagen är bestickning vad en person lämnar, utlovar, erbjuder för egen del eller för annans (person, förening, stiftelse eller liknande) räkning.
Domstolen tittar på tjänstebefattning. Rör det sig till exempel om en upphandlingssituation eller har enheten fått ett anbud? Och kan gåvan ses som ”tack för hjälpen”? I så fall är det bestickning.

Vad är muta?
Det är vad mottagaren får, det vill säga det man tar emot, begär eller låter utlova åt sig för att göra sitt ordinarie jobb. Mutan kan vara en pryl, resa, förmån av något slag som inte hör ihop med tjänsteutövningen.
För att få fram om det är en muta eller en otillbörlig förmån gör domstolen en total sammanvägning av alla omständigheter. Först efter det domen vunnit laga kraft vet vi hur gåvan ska betraktas.
Exempel: En flaska whisky kan var OK till dig om du i din tjänsteutövning inte kan påverka något, medan en annan person som får detsamma kan reagera som ”att den givaren ska jag gynna”.

Vilken typ av gåvor är lämplig?
Beror på. Sprit är mer olämpligt än vin och en julblomma är bättre än fin mat. Det handlar om sunt förnuft. Man går säker om man tar emot något som är ”sedvanligt”, det vill säga något som alla får – en liten blomsterkvast, en chokladask. ”Farligt” är när man tar emot det som andra inte får.

Vilket värde får en gåva ha?
Inga belopp anges i lagtexten. Vill du vara på den säkra sidan ska du acceptera gåvor som håller sig inom en procent av prisbasbeloppet eller för närvarande 370 kronor. Förutsatt att du inte har myndighetsutövande uppgift, för då ska du inte ta emot någonting alls.
Om jullunchen är för påkostad, om fri sprit och fri tillgång till mat ingår, är den otillbörlig. Däremot kan en liten jultallrik vara OK.

Påverkar representation?
Ja, i viss mån. Om du har representationsuppgift i jobbet kan kanske en ”finare” lunch anses vara ”allmänt relationsskapande” och därmed tillåten för dig. Om däremot en hel avdelning på en myndighet bjuds ”flott” kan det betraktas som otillbörlig påverkan. Alla kan ju inte ha representationsuppgift.

Är du osäker?
Fråga din chef. Finns minsta tvekan om att någon utifrån kan uppfatta att gåvan påverkar ditt beslut – säg nej. Chefen bör för övrigt vara ett föredöme.
Att ha en policy om vad som är acceptabelt att ta emot och ge underlättar för de anställda, även om arbetsgivare inte har skyldighet att ha policy.
Du kan också ringa Institutet Mot Mutor tel 08-555 100 45 och få råd.

Gåva från arbetsgivaren?
Helt riskfritt. Det kan varken betraktas som muta eller bestickning.

Myndigheter som bolagiserats?
Här gäller det att se upp. SJ, till exempel, är statsägt och hamnar mittemellan offentliga myndigheter och privata företag. Vill man känna sig säker ska man hålla sig till regeln om att ta emot gåvor, värda högst en procent av basbeloppet.

ÄMNEN:

Rättsväsende
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA