Löner

För första gången för ST in frågan om lönesättningssamtal mellan medarbetare och chef i de centrala avtalsförhandlingarna.

Nästan hälften av försäkringskassornas anställda har en lön som är 20–25 procent lägre än för motsvarande jobb i staten.

Facken mister sina platser i Pensionsverkets styrelse. Det betyder minskat inflytande över hur de statsanställdas pensioner hanteras.

Italiens 3 miljoner offentliganställda gick ut i en dags generalstrejk den 21 maj. Protesten gällde regeringens nonchalans och saktfärdighet.

STs förhandlingschef Johan Tengblad anklagar Arbetsgivarverket för att vilja försämra i trygghetsavtalet. Därmed hotas avtalsförhandlingarna på statens område.

– Arbetsgivaren måste värdesätta redan anställda med erfarenhet, anser ST inom Skånekassan.
Det behövs ny kompetens, menar arbetsgivaren.

Landstingen leder löneökningsligan, tätt följda av staten.

Domaryrket måste göras mer attraktivt och lönerna höjas om rekryteringen ska kunna förändras.

Höga ingångslöner och ökat inflytande för den enskilde.
Det är två krav från STs förbundsstyrelse för den kommande avtalsperioden.

Bara 16 procent av de anställda tycker att regeringskansliet har en tydlig personalpolitik.

Riksdagen sade nej till motioner om att intensifiera arbetet för fler kvinnliga chefer i staten och minskade löneskillnader mellan könen. Som orsak angavs att tillräckligt mycket redan är på gång.

Betydelsen av individuella lönesamtal är överdriven. Inom den statliga sektorn finns ingen statistiskt säkerställd effekt alls. För männen är sambandet till och med negativt. 

Ökning av det individuella arbetstidskontot är ett av kraven i STs avtalsyrkande för utbildningsföretaget Lernia.

Besta kallas ett nytt system för att redovisa lönestatistik på myndigheterna. Det ska även kunna användas till att jämföra löner i jämställdhetssyfte.

STs medlemmar inom Arbetsgivarverkets område fick högre genomsnittlig löneökning 2002– 2003 än hela gruppen myndighetsanställda. Lönejämförelsen gäller perioden september 2002–september 2003.