Ändring efter FNs klagomål

JÄMSTÄLLDHET2003-12-11

FN har kritiserat Sverige för att det finns få kvinnliga chefer på domstolarna. Men en förändring är på väg. I dagarna blir den första handlingsplanen för jämställdhet klar.

Av:  Christina Swahn

Bara 14 procent av cheferna i domstolarna är kvinnor. Samtidigt är 98 procent av domstolssekreterarna kvinnor. Ett förhållande som har uppmärksammats av regeringen. I regleringsbrevet fick Domstolsverket i uppdrag att se över vilka åtgärder som kan skapa jämställdhet. Verket uppmanades också att ta reda på hur kvinnliga domare kan uppmuntras att söka chefstjänster.

En projektgrupp med tio personer från olika domstolar i landet bildades. Snart upptäckte medlemmarna att synen på jämställdhet handlar om kunskap. Något som inte minst projektledaren Anita Lindén erfarit.

– Det var en man som sa att de hade haft nytta av mig som personalkonsulent. Och undrade varför jag jobbade med det här nu, berättar hon.

Att jämställdhet fått så lite uppmärksamhet i domstolsväsendet kan förklaras med att organisationen är hierarkisk men också mycket könssegregerad. Något som får konsekvenser för arbetsmiljön. En medarbetarenkät visar att sexuella trakasserier är vanliga.

– Det är ett utslag av maktstrukturen, säger Anna-Karin Lundin, president i Hovrätten för Övre Norrland.

Strukturen är väl cementerad. Att alla dricker kaffe tillsammans är inte självklart. På många domstolar sitter juristerna vid ett bord och pratar juridik. Vid ett annat sitter domstolssekreterarna och pratar om något annat. 

– Det är svårt att väcka intresse om det inte finns något problem. Man ser inte problemet förrän man är medveten och har kunskap, säger Anita Lindén.
En erfarenhet som delas av alla i gruppen.

– Jag visste inte att det här arbetet var så svårt. Jämställdhet har så stor betydelse på alla områden, konstaterar Iréne Lindskoug, domstolssekretare i Göteborgs tingsrätt och ST-medlem.

I handlingsplanen betonas värdet av kunskap och utbildning för alla. På flera domstolar har föredragshållare bjudits in för att tala om jämställdhet. En jämställdhetsutvecklare ska utses på varje domstol.
De utbildningar som anordnas av Domstolsverket har numera inslag med jämställdhet. Även tjänsteförslagsnämnden, som tillsätter domare, har haft utbildning i jämställdhetsfrågor.

– Till många chefstjänster finns det inga kvinnliga sökanden, säger Gunilla Svahn Lindström, tjänsteförslagsnämnden.
En enkät visar också att hälften av de kvinnliga domarna vill bli chefer. Men samtidigt svarar de att familjen går före karriären. Att flytta för att ta en chefstjänst är inte självklart. Mer stöd efterlyses också, liksom mentorer.

I höst startar en utbildning för nya chefer, i den tas också jämställdhetsperspektivet upp. Förslag finns att presumtiva chefer ska utbildas och ges möjlighet att prova en chefstjänst.

Villkoret för chefskapet är avgörande, i dag är normen manlig.

– Manliga domstolschefer vill upprätthålla samma andel domar som andra. De nedvärderar chefskapet, säger Hans-Jörgen Andersson, president i Kammarrätten i Jönköping.

Om ledarskapet i stället sattes i fokus skulle fler kvinnor vara intresserade.

Målet är att andelen kvinnliga sökande till chefsdomartjänster ska ha ökat med 30 procent hösten 2004.

Kvarstår dock att längst ned i hierarkin finns domstolssekreterarna som är kvinnor.

– Många domstolssekreterare nöjer sig inte längre med att vara servande sekreterare. I flera år har vi saknat möjlighet till vidareutbildning. Men vi vill ha möjlighet att få andra arbetsuppgifter och höja lönerna, säger Iréne Lindskoug.
Många domstolssekreterare utför mycket kvalificerat arbete.

– Vi vill att man sätter ett pris på arbetsinnehållet så att domstolssekreterarna får erkänsla för sitt arbete lönemässigt. Om det ska in fler män är lönen en viktig fråga, säger Meijt Cederdahl, ordförande för ST-domstol.

I Nacka tingsrätt har lagman Jan Vilgeus gjort en omorganisation där arbetsuppgifterna fått högre status och gett högre löner.

Domstolssekreterarna har fått utbildning och blivit beredningssekreterare.

– Mycket har delegerats. Tanken är att de ska skriva enklare domar, säger Jan Vilgeus.

Här finns en beredningsorganisation med storrotlar där målen förbereds av notarier och beredningssekreterare.

Nacka tingsrätt har rekryterat en manlig beredningssekreterare.

– Vi försökte formulera annonsen så att den skulle attrahera män. Dessutom skrev vi att vi gärna såg manliga sökande, berättar Jan Vilgeus.

Även beslutsgången har förändrats. I plenum, som fanns tidigare, satt enbart manliga domare. I Nacka har det ersatts av ett samarbetsråd där samtliga tjänstekategorier finns representerade.
– Samarbetsrådet har det yttersta bestämmandet och inflytandet, säger Jan Vilgeus.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA