De gör Gotland mera jämställt

FÖRDJUPNING: REPORTAGE2006-02-22

Länsstyrelsen på Gotland vill att dess arbete ska vara till lika stor nytta för kvinnor som för män. Därför granskas all verksamhet från ett jämställdhetsperspektiv.

Varför kommer pojkarna inte till anhöriggrupperna i missbrukarvården på Gotland? Hur går kollektivtrafiken ihop med gotländska kvinnors deltidsarbete? Finns det ett könsperspektiv på skogsvården?

Dessa tre, till synes väsensskilda frågor, har två saker gemensamt: de hör ihop med länsstyrelsen för Gotlands län och de handlar om kön. Att de över huvud taget ställs beror på att länsstyrelsen håller på att skaffa sig ett jämställdhetsperspektiv på allt de gör i sin mångfacetterade verksamhet. Resurserna ska användas så att länsstyrelsens arbete gynnar både kvinnor och män.

–Det viktiga för mig är, att om systemet fördelar makt ojämnt så vill jag motverka det. Det handlar om mänskliga rättigheter, förklarar länsrådet Anders Granat.

Det är förvisso ett uppdrag från regeringen att genomföra denna så kallade jämställdhetsintegrering, men hjärtat måste vara med, understryker han.

–Utan engagemang blir det bara administration – man måste fundera över grundläggande frågor om maktordning. Sedan behöver metoderna inte vara så märkvärdiga. Man får ha en hyfsad idé om organisationsutveckling, och arbeta med attityder och arbetssätt.

En central plats i arbetet innehas av Kicki Scheller, särskild sakkunnig på jämställdhetsfrågor. Hon visar upp den lathund med statistik om Gotland som länsstyrelsen gjort. Den väcker funderingar om exempelvis arbetsmarknaden, regional utveckling och den gotländska landsbygdens möjligheter och problem, ämnen som ligger på länsstyrelsens bord.

Passar busstiderna kvinnorna?

–En genomsnittlig gotländsk man bor hemma hos föräldrarna tills han är 26 år, mot 21 i övriga landet. Är det bra eller dåligt? Och vilka konsekvenser får det? undrar Kicki Scheller.

Ett annat utmärkande drag för Gotland är att kvinnorna dels arbetar deltid, dels i stor utsträckning är egna företagare. För länsstyrelsens del kan det leda till att handläggarna tar upp hur kollektivtrafiken passar kvinnors arbetstider. Ytterligare en ambition är att kvinnors synpunkter kommer fram när länsstyrelsen samlar grupper, partnerskap, för hantering av EU-bidrag för regional utveckling.

–När vi söker folk till det säger vi att vi vill ha förslag på en man och en kvinna, berättar handläggaren Peranders Sandström. Sedan skapar vi en jämn och kompetent grupp på ungefär tjugo personer.

Länsstyrelsen har också undersökt representationen av kvinnor och män i styrelser och ledningar i företag med mer än 25 anställda. Den första gjordes 2003, och då hade bara åtta procent av företagen jämn representation.

När den gjordes om i december i fjol hade andelen ökat till 24 procent. Länsstyrelsen hade ordnat en presskonferens efter den första granskningen, och den åtföljande medieuppmärksamheten kan ha bidragit till att företag uppmärksammat bristen på kvinnor i ledningen.

Kicki Scheller utbildar personalen och utgör ett strategiskt stöd för ledningen. Hon deltar i de uppföljningsmöten som hålls tre gånger om året med varje arbetslag. Hon är också bollplank för handläggarna när de undrar »hur sjutton de ska göra« för att få in jämställdhetsperspektivet på sitt område.

–Man få börja i det lilla. Med mer kunskap ställer man nya frågor – de tar aldrig slut.

Det är lättare att hitta ingångar på områden där det finns underlag på nationell nivå, såsom tillsyn av äldreomsorg och annan vård. Socialstyrelsen gör rapporter med genusperspektiv. En myndighet som Skogsstyrelsen ger däremot inte mycket hjälp till länsstyrelsens handläggare för skogsfrågor angående jämställdhetsperspektivet.

När det gäller äldreomsorg och hemtjänst är det bland annat känt från forskningen att ensamstående män oftare får hemhjälp och plats i äldreboende än kvinnor med lika stort hjälpbehov. Motsatsen gäller för gifta, vilket antas härröra från en uppfattning att kvinnor tar hand om sina män, medan män inte förmår att ta hand om sina makor.

Dyrare vård till män

Hur det är på Gotland vet man inte än. Länsstyrelsens tillsynspersonal väntar på att få insyn i de arbetsplaner som kommunen börjar använda, och som visar vilken hjälp varje enskild person får.

Däremot har länsstyrelsens granskning av kommunens missbrukarvård från ett könsperspektiv utmynnat i såväl kritiska synpunkter som frågetecken.

–Det mest överraskande var fördelningen i barngrupperna, säger Karin Björnson, en av granskarna.

Det visade sig att pojkarna var mycket färre än flickorna i den stödverksamhet som kommunen har för barn till missbrukare. Senare diskussioner bland personalen i stödgrupperna har bland annat lett till att en manlig ledare anlitats för pojkgrupperna.

–Personalen visste ju om det här med pojkarna, men hade inte tagit upp det aktivt. Jag har märkt att bara det att man talar om pojkar och flickor i stället för barn väcker tankar, säger Karin Björnson.

Ett annat resultat är att kommunen försöker ordna ett separat boende för missbrukande kvinnor och en verksamhet för kvinnor som även utsatts för våld.

Rapporten noterar också att män oftare får dyrare slutenvård, medan kvinnor får öppenvård.

–För kvinnorna är sluten vård ett större steg att ta, dessutom vill de vara tillgängliga för sina barn.

Hur tillgängliga missbrukande pappor är för sina barn är svårt att veta, eftersom barnen syns mindre i dokumentationen om männen.

–Men papparollen kommer nog att uppmärksammas mer framöver, tror Karin Björnson.

ÄMNEN:

Jämställdhet
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA