Annons:
Johan­na Skinnari på Brå tror att de otillbörliga erbjudandena har minskat, men varnar för vad som kan ske i gråzonen mellan lagligt och olagligt: »Viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd«, säger hon. Bild:Casper Hedberg
Korruption
Nyhet
AVLeif Holmkvist1 kommentarerTyck till!

Experter varnar för vänskapskorruption

Flera myndighetschefer har lämnat sina poster efter uppmärksammade skandaler. Men experternas bild är inte att korruptionen i staten har ökat. De största problemen ser de i gråzonen kring vänskaps­korruption och jäv.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort två studier av korruption inom staten, 2005 och 2016. Utredaren Johan­na Skinnari är försiktig med slutsatser, men vågar ändå påstå att de otillbörliga erbjudandena har minskat.

– Det beror sannolikt på ökad kunskap om regelverken och tydligare rutiner i myndigheterna, säger hon.

Att flera skandaler blivit kända de senaste åren tror hon beror på tillfälliga variationer.

– De grövre fallen av korruption har alltid varit få, därför är det svårt att göra jämförelser, säger Johanna Skinnari.

Hon är mer bekymrad över den mind­re synliga formen av korruption, den som ligger på gränsen mellan vad som är olämpligt och olagligt. Det handlar i många fall om jäv eller vänskapskorruption i samband med upphandlingar, rekryteringar eller uppdrag.

– Vänskapskorruption lämnar inte så tydliga spår som exempelvis penningtransaktioner gör. Här finns troligen stora mörkertal.

Det handlar ofta om en kultur på arbets­platsen, där var för sig till synes smärre avvikelser från reglerna långsamt eroderar försvaren mot korruption, menar hon.

– Det kan vara en tillåtande kultur som belönar oetiskt beteende, för att den som tummar på reglerna är mer effektiv. Eller en tystnadskultur där de som åsidosätter regler har en stark posi­tion i gruppen.

Felaktigt beteende behöver inte gå så långt som till polisanmälan och förlorat förtroende för myndigheten, men det kräver uppmärksamma chefer, säger Johanna Skinnari.

– Medvetna chefer kan hitta problemen och tala anställda till rätta innan det går till olagligheter. För den anställde gäller det att lägga korten på bordet innan det gått för långt. Men viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd, samt utbildning om värdegrund och tydliga riktlinjer.

Inte heller chefsåklagare Alf Johans­son på Riksenheten mot korruption tror att korruptionen ökat på senare år:

– Nej, det tror jag inte. Visserligen har antalet anmälda ärenden ökat från 120 till omkring 150 om året, men det där varierar och går inte att dra statistiska slutsatser av. Det kan vara tillfälligheter, men också bero på hur man registrerar anmälningarna. Det kan även bero på en ökad intolerans mot korruption till följd av värdegrunds­arbetet.

I mars i år gav regeringen Statskontoret ett övergripande ansvar för att före­bygga korruption i myndigheterna.

Statskontoret har sedan tidigare i uppdrag att främja en god förvaltningskultur på myndigheterna genom att driva värdegrundsfrågor. Just nu har man dessutom fått i uppdrag att bistå Statens fastighetsverk efter att vinterns korruptionsskandaler glesat ut ledningen.

Uppdraget att förebygga korruption består av två delar, berättar utredaren Johan Mörck. Den ena handlar om att utforma riktlinjer för hur myndig­heterna ska göra det lättare för anställda som vill slå larm om korruption eller andra oegent­ligheter.

– Den andra delen, som jag arbetar med, går ut på att initiera och samordna ett nätverk där myndigheter kan utbyta erfarenheter och öka sin kunskap om korruption för att stärka motståndskraften och bättre hantera de korruptionsrisker som finns.

Hittills är det minst 220 myndigheter som har anmält att de vill vara med i nätverket, säger Johan Mörck.

– Den första träffen med nätverket är i juni. I höst ska vi skapa ett särskilt nätverk för myndigheter där risken för korruption är extra hög. Det handlar om myndigheter som gör stora inköp eller jobbar nära bygg­branschen.

Det finns flera organisationer som arbetar mot korruption. Ulla Andrén är ordförande för Transparency International Sverige, som ingår i ett globalt nätverk. Hon säger att det är svårt att bedöma korruptionens omfattning i Sverige.

– Alldeles för många korruptionsfall har kommit i dagen i offentlig sektor under senare år för att vi ska kunna känna oss trygga med att den statliga värdegrunden praktiseras. Alla har uppen­barligen inte kännedom om värde­grunden och sitt ansvar som statstjänsteman.

Sedan 1 april är advokaten Natali Phalén generalsekreterare för Institutet mot mutor, en ideell organisation som bland annat finansieras av Svenskt Näringsliv och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hennes förklaring till varför korruptionen ser ut att ha ökat är att medvetenheten har blivit större:

– Det har lett till att medierna grävt mer och lyckats avslöja ett antal missförhållanden. Publiceringarna har skapat en bild av att företeelsen i sig har ökat, men inget talar för att korruptionen var mindre förr.

Natali Phalén pekar också på stora mörkertal.

– Vänskapskorruption eller jäv genom olämpligt deltagande i beslut kommer man bäst åt genom värdegrundsarbete. Det ska vara transparens, högt i tak och finnas någon att tala med som kan ge stöd. En grundprincip är att »tonen sätts från toppen«, cheferna måste sätta exemplen och arbeta sig genom mellanchefer till alla anställda. Annars kan det bildas egna små subkulturer som bryter mot reglerna.

Då räcker det inte att anta en policy, menar hon.

– En antikorruptionspolicy är bara ett papper. Det betyder inget om man inte har känslan för vad som är rätt och fel. Policyn ska finnas, men ska inte behöva läsas. Den ska fungera ändå. För det krävs strukturerat och kontinuerligt arbete mot korruption, säger Natali Phalén.

Ämnen: Korruption
Korruption, muta och tjänstefel

Korruption är ett begrepp som brukar förklaras som missbruk av offentlig makt för privat vinning. Vänskapskorruption är att utnyttja sin ställning för att gynna bekanta.

Tagande av muta är brotts­rubriceringen när någon i sin tjänsteutövning begär, godtar ett löfte om eller tar emot en otillbörlig förmån. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder förmånen döms för givande av muta. De båda brotten kallas ofta mutbrott.

Tjänstefel är den brotts­rubricering som kan vara aktuell om någon offentlig­anställd exempelvis gynnar läkt eller vänner vid en upphandling, en rekrytering eller i något annat sammanhang.

Uppmärksammade skandaler på myndigheter de senaste åren
  • Riksrevisionen: Efter att Dagens Nyheter förra året publicerat flera granskande artiklar som ledde till misstankar om jäv och vänskaps­korruption slutade alla tre riks­revisorerna. Händelserna har dock inte lett till några rättsliga efter­räkningar.
  • Statens fastighetsverk: Den tidigare generaldirektören och ytterligare två anställda vid Statens fastighetsverk utreds för brott sedan TV4 i januari uppmärksammat oegentlig­heter vid myndigheten.
  • Försäkringskassan: Kommunikationschefen slutade 2014 sedan Expressen avslöjat att han beford­rat sin flickvän.
  • Kultur­departementet: Sedan Expressen förra året avslöjat att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skrivit oriktiga intyg åt sin livvakt lämnade hon sin post och har fått dagsböter.
  • Kriminalvården: En fastighets­chef åtalades 2013 för grovt mutbrott vid upphandling av byggprojekt och dömdes till fängelse i såväl tingsrätt som hovrätt.
  • Sjöfartsverket: SVTs Uppdrag granskning uppmärksammade 2015 den upphandling av helikopt­rar som myndigheten gjorde 2012. En förundersökning om mutbrott lades ned, men Riksrevisionen och Konkurrens­verket riktade kritik mot myndighetens rutiner.
  • Statens musikverk: General­direktören på Statens musikverk och ytterligare fyra chefer inom statliga kultur­myndigheter åtalades nyligen för mutbrott sedan det uppmärksammats att de låtit sig bjudas på middagar av bransch­organisationer.
Inlagt av Lars-Olov Remstam ons, 05/31/2017 - 11:22
Utmärkt artikel som är en skrämmande bra verklighetsbeskrivning av rättsrötan i myndighetsvärlden!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.