Annons:
Johan­na Skinnari på Brå tror att de otillbörliga erbjudandena har minskat, men varnar för vad som kan ske i gråzonen mellan lagligt och olagligt: »Viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd«, säger hon. Bild:Casper Hedberg
Korruption
Nyhet
AVLeif Holmkvist1 kommentarerTyck till!

Experter varnar för vänskapskorruption

Flera myndighetschefer har lämnat sina poster efter uppmärksammade skandaler. Men experternas bild är inte att korruptionen i staten har ökat. De största problemen ser de i gråzonen kring vänskaps­korruption och jäv.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort två studier av korruption inom staten, 2005 och 2016. Utredaren Johan­na Skinnari är försiktig med slutsatser, men vågar ändå påstå att de otillbörliga erbjudandena har minskat.

– Det beror sannolikt på ökad kunskap om regelverken och tydligare rutiner i myndigheterna, säger hon.

Att flera skandaler blivit kända de senaste åren tror hon beror på tillfälliga variationer.

– De grövre fallen av korruption har alltid varit få, därför är det svårt att göra jämförelser, säger Johanna Skinnari.

Hon är mer bekymrad över den mind­re synliga formen av korruption, den som ligger på gränsen mellan vad som är olämpligt och olagligt. Det handlar i många fall om jäv eller vänskapskorruption i samband med upphandlingar, rekryteringar eller uppdrag.

– Vänskapskorruption lämnar inte så tydliga spår som exempelvis penningtransaktioner gör. Här finns troligen stora mörkertal.

Det handlar ofta om en kultur på arbets­platsen, där var för sig till synes smärre avvikelser från reglerna långsamt eroderar försvaren mot korruption, menar hon.

– Det kan vara en tillåtande kultur som belönar oetiskt beteende, för att den som tummar på reglerna är mer effektiv. Eller en tystnadskultur där de som åsidosätter regler har en stark posi­tion i gruppen.

Felaktigt beteende behöver inte gå så långt som till polisanmälan och förlorat förtroende för myndigheten, men det kräver uppmärksamma chefer, säger Johanna Skinnari.

– Medvetna chefer kan hitta problemen och tala anställda till rätta innan det går till olagligheter. För den anställde gäller det att lägga korten på bordet innan det gått för långt. Men viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd, samt utbildning om värdegrund och tydliga riktlinjer.

Inte heller chefsåklagare Alf Johans­son på Riksenheten mot korruption tror att korruptionen ökat på senare år:

– Nej, det tror jag inte. Visserligen har antalet anmälda ärenden ökat från 120 till omkring 150 om året, men det där varierar och går inte att dra statistiska slutsatser av. Det kan vara tillfälligheter, men också bero på hur man registrerar anmälningarna. Det kan även bero på en ökad intolerans mot korruption till följd av värdegrunds­arbetet.

I mars i år gav regeringen Statskontoret ett övergripande ansvar för att före­bygga korruption i myndigheterna.

Statskontoret har sedan tidigare i uppdrag att främja en god förvaltningskultur på myndigheterna genom att driva värdegrundsfrågor. Just nu har man dessutom fått i uppdrag att bistå Statens fastighetsverk efter att vinterns korruptionsskandaler glesat ut ledningen.

Uppdraget att förebygga korruption består av två delar, berättar utredaren Johan Mörck. Den ena handlar om att utforma riktlinjer för hur myndig­heterna ska göra det lättare för anställda som vill slå larm om korruption eller andra oegent­ligheter.

– Den andra delen, som jag arbetar med, går ut på att initiera och samordna ett nätverk där myndigheter kan utbyta erfarenheter och öka sin kunskap om korruption för att stärka motståndskraften och bättre hantera de korruptionsrisker som finns.

Hittills är det minst 220 myndigheter som har anmält att de vill vara med i nätverket, säger Johan Mörck.

– Den första träffen med nätverket är i juni. I höst ska vi skapa ett särskilt nätverk för myndigheter där risken för korruption är extra hög. Det handlar om myndigheter som gör stora inköp eller jobbar nära bygg­branschen.

Det finns flera organisationer som arbetar mot korruption. Ulla Andrén är ordförande för Transparency International Sverige, som ingår i ett globalt nätverk. Hon säger att det är svårt att bedöma korruptionens omfattning i Sverige.

– Alldeles för många korruptionsfall har kommit i dagen i offentlig sektor under senare år för att vi ska kunna känna oss trygga med att den statliga värdegrunden praktiseras. Alla har uppen­barligen inte kännedom om värde­grunden och sitt ansvar som statstjänsteman.

Sedan 1 april är advokaten Natali Phalén generalsekreterare för Institutet mot mutor, en ideell organisation som bland annat finansieras av Svenskt Näringsliv och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hennes förklaring till varför korruptionen ser ut att ha ökat är att medvetenheten har blivit större:

– Det har lett till att medierna grävt mer och lyckats avslöja ett antal missförhållanden. Publiceringarna har skapat en bild av att företeelsen i sig har ökat, men inget talar för att korruptionen var mindre förr.

Natali Phalén pekar också på stora mörkertal.

– Vänskapskorruption eller jäv genom olämpligt deltagande i beslut kommer man bäst åt genom värdegrundsarbete. Det ska vara transparens, högt i tak och finnas någon att tala med som kan ge stöd. En grundprincip är att »tonen sätts från toppen«, cheferna måste sätta exemplen och arbeta sig genom mellanchefer till alla anställda. Annars kan det bildas egna små subkulturer som bryter mot reglerna.

Då räcker det inte att anta en policy, menar hon.

– En antikorruptionspolicy är bara ett papper. Det betyder inget om man inte har känslan för vad som är rätt och fel. Policyn ska finnas, men ska inte behöva läsas. Den ska fungera ändå. För det krävs strukturerat och kontinuerligt arbete mot korruption, säger Natali Phalén.

Ämnen: Korruption
Korruption, muta och tjänstefel

Korruption är ett begrepp som brukar förklaras som missbruk av offentlig makt för privat vinning. Vänskapskorruption är att utnyttja sin ställning för att gynna bekanta.

Tagande av muta är brotts­rubriceringen när någon i sin tjänsteutövning begär, godtar ett löfte om eller tar emot en otillbörlig förmån. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder förmånen döms för givande av muta. De båda brotten kallas ofta mutbrott.

Tjänstefel är den brotts­rubricering som kan vara aktuell om någon offentlig­anställd exempelvis gynnar läkt eller vänner vid en upphandling, en rekrytering eller i något annat sammanhang.

Uppmärksammade skandaler på myndigheter de senaste åren
  • Riksrevisionen: Efter att Dagens Nyheter förra året publicerat flera granskande artiklar som ledde till misstankar om jäv och vänskaps­korruption slutade alla tre riks­revisorerna. Händelserna har dock inte lett till några rättsliga efter­räkningar.
  • Statens fastighetsverk: Den tidigare generaldirektören och ytterligare två anställda vid Statens fastighetsverk utreds för brott sedan TV4 i januari uppmärksammat oegentlig­heter vid myndigheten.
  • Försäkringskassan: Kommunikationschefen slutade 2014 sedan Expressen avslöjat att han beford­rat sin flickvän.
  • Kultur­departementet: Sedan Expressen förra året avslöjat att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skrivit oriktiga intyg åt sin livvakt lämnade hon sin post och har fått dagsböter.
  • Kriminalvården: En fastighets­chef åtalades 2013 för grovt mutbrott vid upphandling av byggprojekt och dömdes till fängelse i såväl tingsrätt som hovrätt.
  • Sjöfartsverket: SVTs Uppdrag granskning uppmärksammade 2015 den upphandling av helikopt­rar som myndigheten gjorde 2012. En förundersökning om mutbrott lades ned, men Riksrevisionen och Konkurrens­verket riktade kritik mot myndighetens rutiner.
  • Statens musikverk: General­direktören på Statens musikverk och ytterligare fyra chefer inom statliga kultur­myndigheter åtalades nyligen för mutbrott sedan det uppmärksammats att de låtit sig bjudas på middagar av bransch­organisationer.
Inlagt av Lars-Olov Remstam ons, 05/31/2017 - 11:22
Utmärkt artikel som är en skrämmande bra verklighetsbeskrivning av rättsrötan i myndighetsvärlden!
CORONAFördjupningRiksdag och regering gör just nu stora satsningar för att möta coronakrisen. På arbetsmarknaden har avtalsrörelsen skjutits upp till hösten. Men på frågan om vad som krävs av staten och parterna när pandemin är över ger ekonomer delvis olika svar.
POLISENNyhetEfter fyra år och sju månader tycker den tidigare chefen för nationella insatsstyrkan, Marie Jarnérus, att hon fått ”lite upprättelse” när Justitieombudsmannen nu riktar allvarlig kritik mot hur Polismyndigheten skötte tillsättningen av ny insatschef i samband med omorganisationen 2015.
HÖGSKOLANNyhetVid flera universitet har obehöriga tagit sig in på möten som hållits via programmet Zoom. På Linköpings universitet har man nu vidtagit åtgärder för att försvåra för inkräktare. ”Har du möten som behandlar känsliga ämnen så kan det vara klokt att inte använda Zoom eller liknande verktyg just nu”, säger Joakim Nejdeby, it-direktör vid Linköpings universitet.
TillväxtverketNyhetTillväxtverket fick in fler än 15 000 ansökningar från företag som vill ha statligt stöd för korttidsarbete under det första dygnet som det var möjligt att ansöka. Myndighetens webbplats hade runt 100 000 besökare under samma dygn, uppger SVT.
Statens servicecenterNyhetUnder den senaste veckan har allt fler personer med covid-19 kommit in till Statens servicecenters kontor. Nu har två kontor i Stockholmsområdet stängt och myndigheten ser över säkerheten i hela landet. ”I efterhand kan jag säga att vi kanske skulle ha agerat fortare”, säger Thomas Pålsson, generaldirektör för Statens servicecenter.
ArbetsförmedlingenNyhetAntalet nyinskrivna arbetslösa är rekordhögt, samtidigt som Arbetsförmedlingens anställda har ett tufft fjolår bakom sig. ”Det är otroligt pressat just nu”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. Han vill att regeringen åtminstone tillfälligt pausar reformeringen av myndigheten.
StatsförvaltningNyhetRegelbundna revisioner leder till bestående resultat, men det förekommer att brister inte rättas till, konstaterar Riksrevisionen i sin årliga uppföljningsrapport om förra årets granskningar.
ArbetsmiljöverketNyhetArbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att granska vilka icke CE-märkta personliga skyddsutrustningar för exempelvis sjukvården som ska få användas i Sverige.
STNyhetI mars fick ST 1 074 nya yrkesaktiva medlemmar, vilket är rekord för en enskild månad för förbundets del. ”Det är ett kvitto på att vi uppfattas som något som innebär trygghet och stöd i tider av förändring”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt.
ArbetsmarknadNyhetSedan 1 mars har mer än 49 500 personer varslats om uppsägning. Bara under den senaste veckan har antalet nyinskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen ökat med 25 350 personer.
LuftfartNyhetRegeringen har beslutat om en tillfällig allmän trafikplikt på åtta flygförbindelser till och från Stockholm. Syftet är att säkerställa en grundläggande trafikservice till Visby och sju Norrlandsstäder.
CoronaNyhetArbetsgivarverket tipsar medlemmar och anställda om de webbaserade utbildningar som finns tillgängliga på myndighetens webbplats. Där finns bland annat kurser för ledare, arbetsgivare och handledare.
MigrationsverketNyhetCoronaviruset skapar oro bland anställda på Migrationsverkets förvar sedan både intagna och medarbetare testats positivt. Facket vill därför se ett tillfälligt stopp av nya intagna. Arbetsgivaren nöjer sig dock med att införa besöksförbud och minska antalet intagna per rum.
SkatteverketNyhetEn tidigare handläggare på Skatteverket misstänks för dataintrång och förfalskningsbrott och anmäls nu till åtal av myndighetens personalansvarsnämnd.
DigitaliseringNyhetDigitala möten är ett viktigt inslag i arbetet för klimatsmart samarbete inom Norden. Det är en slutsats i forskningsstudien Diginord, som bygger på nordiska erfarenheter av digitalt samarbete.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket för brister i hanteringen av en enskilds begäran att få ut allmänna handlingar. Migrationsverket webbplats har haft felaktig och vilseledande information om detta, slår JO fast.
KriminalvårdenNyhetSjukfrånvaron bland de anställda på Kriminalvårdens anstalt Salberga är just nu dubbelt så hög som normalt, rapporterar SVT. På sikt kan det enligt anstaltsledningen leda till att läget blir ansträngt.
StatsförvaltningNyhetDe statliga myndigheterna har överlag en betryggande intern styrning och kontroll, enligt Ekonomistyrningsverkets årliga uppföljning. Enligt myndigheten behöver myndigheterna dock förbättra sina revisionsplaner.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn arbetsförmedlare i södra Sverige har avskedats och åtalsanmälts anklagad för sexuella trakasserier mot en arbetssökande. STs förbundsjurist Veera Littmarck anser att avskedandet är felaktigt och ST stämmer nu arbetsgivaren i Arbetsdomstolen, AD.
SKANSENNyhetI onsdags kom fack och arbetsgivare överens om korttidspermitteringar för Skansens anställda. Vilka medarbetare som berörs och i vilken omfattning är inte klart än, säger Susann Segerman, vice ordförande för ST inom Skansen.
RiksantikvarieämbetetNyhetRiksantikvarieämbetets kulturvårdslaboratorium i Visby vill börja tillverka handsprit till sjukvården. Laboratoriet är välutrustat och kommer snarast att börja leverera den nya produkten, rapporterar SRs Kulturnytt.
TrafikverketNyhetTrafikverkets underhåll av den svenska järnvägen är ineffektivt, enligt en utredning som överlämnats till regeringen. Myndigheten behöver utföra mer i egen regi för att öka den egna kompetensen, anser utredaren.
FörmånerNyhetBara en bråkdel av de statliga myndigheterna erbjuder medarbetarna subventionerade måltider. Men på Post- och telestyrelsen säger HR-specialist Linn Arnewing att matsubventionen är en del av myndighetens arbete för en bättre hälsa.
STNyhetEn högre förtroendevald inom ST har polisanmälts för ”sexuella kränkningar på arbetet” och har nu tagit en timeout från sina fackliga uppdrag. ”Förbundet ser mycket allvarligt på det här”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt. Den förtroendevalde nekar till anklagelserna.
STNyhetPolismyndigheten tycker inte att engagemanget i ett fastighetsbolag går att kombinera med en anställning. ST ser annorlunda på saken och vill nu att frågan prövas i Arbetsdomstolen. ”Vi har väldigt svårt att se på vilket sätt det här skulle kunna skada Polisen”, säger STs förbundsjurist Joakim Lindqvist.