Annons:
Bild:Mostphotos
Sexuella trakasserier
Nyhet
AVAlexander Hultman0 kommentarerTyck till!

Få spår av #metoo i styrdokument

#Metoo-uppropen förra hösten skakade om Sverige med sina avslöjanden om sexuella trakasserier i arbetslivet. Men trots stor upprördhet även bland statsråden, har #metoo knappt lämnat något avtryck i rege­ringens styrdokument för de statliga myndigheterna.

I Sverige började det med att 700 skåde­spelare vittnade om sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #tystnadtagning. Därefter följde upprop från journalister, jurister, akademiker, läkare, komiker, vårdanställda, polisanställda och anställda inom kriminalvården. För att bara nämna några.

När #allmänhandling, undertecknat av 1 200 myndighetsanställda, i januari överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi, S, hade uppropen redan fått politiska konsekvenser.

Statsråd bjöd in fackförbund, myndigheter och näringsliv för att disku­tera frågan. Man flaggade för ny lagstiftning och både kulturminister Alice Bah Kuhnke och dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér öppnade för att nya uppdrag till myndig­heterna kunde bli aktuella i reglerings­breven för 2018. »Det är tillfället för regeringen att styra myndigheterna«, sade Åsa Regnér till TT i november 2017.

Publikt har gått igenom samtliga statliga myndig­heters regleringsbrev för 2018. Granskningen visar dock bara ett exempel på uppdrag som tillkommit som en följd av #metoo.

– Det gör mig besviken. Jag hade nog trott att alla skulle få detta i sina regle­ringsbrev, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Utöver lagar och förordningar är regeringens regleringsbrev ett starkt styrinstrument, förklarar Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.

– Regleringsbreven är till för den kontinuerliga styrningen av myndigheterna. Jag skulle säga att myndig­heterna i väldigt hög utsträckning uppfattar det som ett viktigt dokument som ledningar gör allt för att efterleva, generellt sett, säger hon.

främst handlar regleringsbreven om myndigheternas kärnverksamhet, men regeringen har också möjlighet att föra in personalpolitiska mål. Exempel­vis har ett fyrtiotal myndigheter fått i uppdrag att återrapportera hur de arbe­tar med att minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen.

Men när det kommer till åtgärder mot problematiken med sexuella trakasserier och könsdiskriminering som lyfts i samband med #metoo ser det tunnare ut.

Det enda exemplet är det samlade regleringsbrev som regeringen utfärdat till landets universitet och högskolor.

I det får lärosätena i uppdrag att synlig­göra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Dessutom har Universitets- och högskolerådet fått i uppdrag att arbeta för att synliggöra lärosätenas arbete.

I ett mejl till Publikt motiverar He­lene Hellmark Knutsson, minister för hög­re utbildning och forskning, varför det är just inom hennes fögderi som #metoo gjort avtryck i regleringsbreven:

»Högskolan är den största statliga arbetsgivaren och har 400 000 studenter. En så stor verksamhet måste prioritera arbetet mot diskriminering och sexu-ella trakasserier«, skriver hon.

En satsning som Britta Lejon är mycket nöjd med.

– Det är bra att man gör det för universitetssektorn där vi vet att vi har väldigt många otrygga anställningar. Har man det så vågar man inte riktigt säga ifrån på arbetsplatsen, säger hon.

på lunds universitet arbetar man med uppdraget på ett övergripande plan med internutbildning och med att ta fram rutiner och handlings­planer som sedan anpassas efter varje fakul­tets specifika förutsättningar, säger Lena Lindell, personalkonsult vid universitetet.

– Eftersom vi har fakulteter med kvinnodominans och fakulteter med mansdominans, så kan det skilja sig ganska mycket vilka insatser som behövs, förklarar hon.

Som en del av det nya uppdraget har Lunds universitet ett projekt som ska stärka det före­byggande arbe­tet mot sexuella trakasserier. I höst ska det också göras en student- och medarbetar­enkät som ska ligga till grund för det fortsätta arbetet.

Inom Polisen skrev närmare 6 000 anställda på uppropet #nödvärn, men myndigheten har inte fått några nya personalpolitiska uppdrag i regleringsbrevet för 2018.

Enligt Tomas Rosenberg, HR-chef vid Polisen, har det dock vidtagits and­ra åtgärder. Myndigheten har fått ökade anslag för arbetsmiljöarbetet och det har avsatts pengar för bemötande­frågor.

– Inom ramen för arbetsmiljöarbetet har vi även läst in frågor som berör #nödvärn och #metoo, säger han.

Tomas Rosenberg tror inte att avsaknaden av återrapporteringskrav i regleringsbrevet påverkar Polisens arbets­miljöarbete nämnvärt.

– Jobbar vi inte tillräckligt med frågan så kommer regeringen sannolikt att skriva in det i ett regleringsbrev. Men så länge vi är öppna med hur vi arbetar så tror jag att de är nöjda.

Karin Svenning, ordförande för STs avdelning inom Polisen, anser att man ännu inte nått ut till hela verksamheten.

– Vi är en stor myndighet med 30 000 anställda. Så visst kan vi hitta arbetsplatser där det nog skett en förbättring, men vi kan också hitta dem där det inte hänt ett dugg.

Civilminister Ardalan Shekarabi, som har ansvar för den statliga förvaltningen, har avböjt en intervju, men skriver i ett mejl till Publikt att regeringen i år prioriterat frågan om arbets­miljö kopplat till #metoo i myndighets­dialogerna.

Han påpekar också att myndigheterna är skyldiga att följa bestämmelserna i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.

Britta Lejon tycker inte att det är nog. Hon hade hoppats att #metoo i större utsträckning skulle göra avtryck i reglerings­breven.

– Det skulle jag önskat, det hade varit en hjälp i arbetet.

Metoo-upprop som berör statliga arbetsplatser
  • #akademiuppropet: 2 400 akademiker.
  • #allmänhandling: 1 200 anställda på olika myndigheter.
  • #givaktochbitihop: 1 700 anställda inom Försvarsmakten.
  • #medvilkenrätt: 4 400 anställda i jurist­branschen.
  • #virivermurarna: 950 anställda inom Kriminalvården.
  • #nödvärn: 5 000 anställda inom Polisen.
Vad är ett regleringsbrev?
  • Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som årligen utfärdas baserat på riksdagens budgetbeslut. I regleringsbrevet preciserar regeringen sin styrning av den statliga verksamheten och anger vilka finansiella villkor som ska gälla under budgetåret.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
Nationella transportenhetenFördjupningAnders von Gegerfelt, Daniel Sjöblom, Thomas Näslund och Daniel Johansson kör frihetsberövade personer på Kriminalvårdens och andra myndigheters uppdrag. Människorna de kör kan vara våldsamma och farliga och Kriminalvårdens nationella transportenhet sätter säkerheten främst.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.
StatsförvaltningNyhetDen statliga närvaron och servicen är ojämnt fördelad över landet. Norrbottens och Gotlands län tillhör topp tre både sett till antalet statliga arbetsställen per invånare och till antalet sysselsatta i statlig förvaltning per invånare. Det framgår av en kartläggning som gjorts av landets länsstyrelser i samverkan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde rätt när myndigheten efter sju år gav upp om att hitta ett jobb åt en arbetssökande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast. Det fanns särskilda skäl att återkalla hens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
MigrationNyhetDomstolarnas handläggning i migrationsmål är orimligt långsam, konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en granskning. JO har granskat ett ärende där en 14-årig pojke fått vänta nästan fyra år på ett beslut om uppehållstillstånd.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens matchningsarbete vilar på en svag kunskapsgrund. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Enligt rapporten ökar det risken för att arbetssökande inte får likvärdigt stöd.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetGeneraldirektören Mikael Sjöberg lämnar Arbetsförmedlingen när hans förordnande går ut nästa år. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger till Sveriges Radio att hon är nöjd med hans arbete men att det är dags att byta chef.
StatsförvaltningNyhetNio myndigheter samverkar i planer för att lansera en e-tjänstelegitimation för statsanställda, skriver Computer Sweden. 36 000 anställda berörs inledningsvis av tjänsten, som ska drivas av Försäkringskassan.