Annons:
Måndagen efter misshandeln var Erica Zemgals tillbaka på jobbet. Hennes psykolog har förklarat att händelsen kan sitta kvar länge i kroppen. ”Det kan komma tillbaka när som helst”, säger hon.Bild:Gustav Karlsson Frost
Arbetsmiljö
Nyhet
AVLinus Hellerstedt0 kommentarerTyck till!

Fler anmäler fall av hot och våld

På flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.

Plötsligt slog den arbetssökande mannen näven i bordet. Hårt så att pärlorna från ett armband yrde, berättar Erica Zemgals, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Järfälla och ST-medlem.

På ett ögonblick vältes mötesbordet över Erica Zemgals och hennes kollega som satt bredvid, och Erica Zemgals fick ett hårt knytnävsslag i ansiktet. Vänstra ögonbrynet sprack och det blödde rejält. Innan de ens hann larma var mannen på väg ut, säger hon.

Undsättande kolleger hjälpte en chockad Erica Zemgals till vårdcentralen, där man konstaterade att det blödande såret behövde tas om hand på sjukhus. Efter en dag och en helg var hon tillbaka på jobbet igen. Nästan ett halvår senare påminner en hudfärgad tejpbit över ögonbrynet om misshandeln. Den ska sträcka ut ärret.

Det sammanlagda antalet anmälda fall av hot och våld mot anställda på sex större statliga myndigheter har ökat, visar siffror som Publikt tagit fram. Förra året rapporterades totalt 5 585 incidenter, jämfört med 4 050 incidenter 2015. De största ökningarna står Försäkringskassan och Statens institutionsstyrelse för.

Det är dock svårt att jämföra myndigheternas siffror med varandra, eftersom det är stora skillnader mellan myndigheterna både vad gäller verksamhet och storlek. Dessutom skiljer sig rutinerna för anmälningar åt och i vissa fall har myndigheterna också olika sätt att kategorisera hot och våld mot anställda.

Även om det regelrätta våld som Erica Zemgals utsattes för är ovanligt på Arbetsförmedlingen i Järfälla, är hot en del av vardagen, förklarar hon. Den interna larmknappen som går till ordningsvakt nyttjas regelbundet, medan den som går direkt till polisen bara använts ett fåtal gånger innan den händelse hon var med om.

– Någon vecka efter händelsen gick larmet igen och som chef sprang jag min vana trogen ned. Då kom känslorna tillbaka. Min psykolog har avrått mig från att agera ensam i de situationerna just nu, säger Erica Zemgals.

Inom hela Arbetsförmedlingen har antalet incidenter legat på omkring 800 till 900 per år mellan 2013 och 2017.

I relation till hur många möten personalen har är den siffran inte alarmerande hög, menar Lasse Gustafsson, sektionschef på myndighetens säkerhetsrådgivning.

– Sett till det tycker jag, så klart med all respekt för individers upplevelser, att vi har en förhållandevis trygg arbetsmiljö, säger han.

Under 2018 minskade också anmälningarna inom myndigheten till 700, vilket är den lägsta siffran sedan 2013. Det är ett resultat av ett förebyggande säkerhetsarbete, förklarar Lasse Gustafsson och nämner utbildning för personal och chefer som en av förklaringarna.

Han ger några exempel på vad det kan handla om. Rutiner för att förebygga risker för att hamna i hotfulla situationer. Att gå igenom dokumentation för att göra en riskbedömning inför ett besök. Bemötande.

– Vi strävar alltid efter att inte på något sätt få en situation att eskalera genom att gå i affekt. Våra medarbetare ska avbryta och larma vid behov, säger Lasse Gustafsson.

Lasse Gustafsson tror att det kan finnas ett visst mörkertal – att händelser som borde rapporteras som en hot- eller våldsincident inte alltid anmäls.

– Men jag hoppas och tror att det inte är alltför stort, säger han.

På Kronofogden ökade antalet anmälda fall då medarbetare utsattes för hot eller våld från 113 incidenter 2013 till en toppnotering på 213 fyra år senare. I fjol bröts trenden och antalet minskade till 162.

Det är dock snarare en tillfällighet än en effekt av att något inom verksamheten skulle ha förändrats, menar Malin Almkvist Klaesson, avdelningsordförande för ST inom Kronofogden. En kombination av fler ärenden för Kronofogden, en känsla av att psykisk ohälsa blivit vanligare samt en råare ton i samhället överlag gör att hot och våld mot de anställda ökar, menar hon.

– Personalen inom myndigheten blir dessutom bättre på att anmäla, säger Malin Almkvist Klaesson.

Enligt Kronofogdens säkerhetschef Linda Synnerfors borde fler av de förrättningar som personalen åker ut på avbrytas i förtid för att undvika att situationer eskalerar till hot eller i vissa fall våld.

– Jag kan inte säga hur ofta det går för långt, men vi vill se över säkerhetsaspekterna och få ett annat arbetssätt så att antalet situationer där medarbetarna stannar blir färre, säger hon.

På Försäkringskassan har anmälningarna om hot och våld mot anställda mer än fördubblats sedan 2013. Det beror framför allt på att de anställda har blivit bättre på att anmäla incidenter, snarare än att de oftare utsätts för hot och våld, enligt myndighetens HR-direktör Anders Liif.

– Det finns alltid en risk för att våra medarbetare utsätts för hotfulla situationer, vilket vi tar på stort allvar. Men benägenheten att hota, kränka och trakassera tror jag har ökat i hela samhället. Till exempel har sociala medier bidragit, vilket tyvärr även har påverkat arbetslivet negativt, säger han.

Anders Liif påpekar att risken för att utsättas för hot som anställd på Försäkringskassan får anses vara liten, när antalet anmälda incidenter sätts i förhållande till att personalen har omkring 5,5 miljoner kundsamtal per år.

Facket bekräftar att arbetsgivaren numera markerar för de anställda att de bör anmäla hot och våld.

– Bakåt i tiden har man inte brytt sig lika mycket, eller åtminstone inte betonat vikten av att anmäla lika mycket. Man har blivit tydligare och tagit ett större ansvar på senare år, säger Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan.

En bidragande orsak till att antalet anmälda hot har ökat kan också vara att myndigheten fått ett tydligare fokus på bedömning av rätten till sjukpenning och assistansersättning, menar Siv Norlin.

– Sådana beslut är alltid riktade mot en person i en väldigt utsatt situation. Och den som får ett beslut emot sig kan i vissa fall se hot som det enda maktmedlet man anser sig ha, säger hon.

För Erica Zemgals på Arbetsförmedlingen tog det några månader efter misshandeln innan det kändes mer som vanligt att gå till jobbet igen. Företagshälsovårdens psykolog har förklarat att det sitter kvar i kroppen, trots att det kanske inte finns kvar i huvudet.

– Det kan komma tillbaka när som helst. När utredaren ringde och sade att de skulle starta utredningen, började det klia i ärret och tankarna väcktes igen, säger Erica Zemgals.

Bli den första att tycka till!
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.