Annons:
Stress handlar inte bara om att man har väldigt mycket att göra, menar Göran Kecklund. "Osäkra arbets­villkor kan skapa stor oro och kronisk stress", säger han.Bild:Casper Hedberg
arbetsmiljö
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Forskar för att förklara stressen

Svenskarna är ett av världens lyckligaste folk. Ändå blir allt fler sjuka av arbetsrelaterad stress. Göran Kecklund på Stressforskningsinstitutet försöker förstå hur det går ihop. Han efterlyser långsiktiga satsningar för att motarbeta stress och psykisk ohälsa.

Stressforskningsinstitutets röda tegelbyggnad ligger idylliskt inbäddad mellan gräsmattor och skogspartier i utkanten av universitetsområdet Frescati i Stockholm. Här är lugnt och stilla, enstaka människor kommer släntrande från skogen och fåglarna kvittrar. Storstaden gör sig bara påmind genom det avlägsna bruset från motorvägen.

Det kan tyckas som en paradox med en sådan placering av en forsknings­institution som sysslar med jäkt, stress och psykisk ohälsa med koppling till arbetslivet. Men fenomenet stress är också paradoxalt, påpekar institutets ställföreträdande föreståndare Göran 
Kecklund
. Exempelvis pratar vi mesta­dels om stress som något skadligt, samtidigt som tillfälliga stress­påslag ofta är ändamåls­enliga och bra för oss, ibland helt livsnödvändiga.  
– Den fysiologiska aktiveringen som stress utgör behövs för att vi ska kunna prestera på topp, säger han. Som jag just nu: jag är lite stressad inför en intervju­situation, och förhoppningsvis bidrar det till att det blir en bra intervju. Annars skulle du kanske uppleva mig som lite trött och frånvarande. En vanlig arbets­dag har den typen av små påfrestningar.

Det är när stresspåslaget i kroppen blir mer eller mindre kontinuerligt under en längre tid som vi tar skada. 
– Utan återhämtningsperioder bemästrar vår biologi inte situationen. Vi känner oss trötta, och det kan krävas en stor ansträngning för att klara kraven på arbetet. Det märks även i privatlivet, men kanske tydligast på jobbet.

Stress blev ett begrepp och ett erkänt samhällsproblem i Sverige på 1960-talet. Forskare som Lennart Levi och Marianne Frankenhaeuser drev på för att bilda opinion, och 1980 fick Lennart Levi möjligheten att starta Institutet för psykosocial medicin, IPM, som seder­mera blev Stressforskningsinstitutet. 
– Forskningen blommade upp under sextio- och sjuttiotalen. Det är ingen slump att en av de viktigaste stress­teorierna, om balans mellan krav och kontroll i arbetslivet, publicerades 1979, säger Göran Kecklund. Amerikanska forskare hade dessförinnan lanserat begreppet utbrändhet. 
Symptomen på stress i Sverige och andra länder i västvärlden har ökat sedan dess. De svenska kurvorna peka­de kraftigt uppåt under 1990-tals­krisen och har därefter legat kvar på samma höga nivå, med mind­re upp- och nedgångar. Nu varnar Världs­hälso­organisationen för att diagnosen depression, som ofta är stressrelaterad, kan komma att öka i fattigare länder med snabbt växande ekonomier. För närvarande lider 300 miljoner männi­skor i världen av depression, enligt orga­nisationens bedömning. 

Göran Kecklund tror att skadlig stress på jobbet ligger bakom en stor andel av det ökande antalet sjukskrivningar med psykiska diagnoser. Men forskningen har hittills inte kunnat ge tydliga bevis på orsakssambanden. Mängder av studier har gett fakta om sjukskrivningar, diagnoser och om vad människor upplever som stressande på olika jobb, men inte om kopplingen däremellan. Det visar en kunskaps­sammanställning som Göran Kecklund och fem medförfattare presenterade förra året. 
– Det är inte så enkelt som man kanske tror att tolka samband. Sjukskrivning är en komplicerad sak, och påverkas till exempel av förändringar i sjukregler och satsningar på rehabilitering. 

Det finns inte heller något entydigt och heltäckande svar på frågan varför så många människor i dag skadas av stress. Svenskarna brukar i internationella mätningar ange en hög grad av väl­befinnande. Den FN-baserade World happi­ness report rankar exempelvis Sverige på plats 10 av 155 länder när det gäller befolkningens upplevelse av lycka i livet.
– Det är paradoxalt och svårt att förstå, säger Göran Kecklund. Det borde finnas något annat »fenomen« i samhällsutvecklingen som förklarar 
ökningen av stress. 

Vissa saker är kända, såsom att yrkes­grupper med höga krav och liten egen kontroll drabbas särskilt hårt. Det gäller bland annat vårdpersonal, lärare och socialarbetare. En annan möjlig pusselbit som Göran Kecklund finner intressant är att vi i Sverige, enligt EUs arbets­miljö­mätningar, har ovanligt många organisationsförändringar i arbetslivet. 
– Omorganisationer kan vara gans­ka påfrestande. Jag vet inte om de har ökat de senaste åren, men det är länge sedan det var lugn och ro på den svenska arbetsmarknaden. Man försöker effekti­visera hela tiden. 

Andra stresskapande faktorer som Göran Kecklund och hans kolleger kartlagt är kanske mindre kända och diskuterade. En sådan är tids­begränsade anställningar.
– Det tycker jag är ett bra exempel på att stress inte bara handlar om att man har väldigt mycket att göra. Osäkra arbets­villkor kan skapa stor oro och kronisk stress. Allt som gör att livet blir mer oförutsägbart – att man inte har det som teoretiskt kal­las kontroll – innebär en högre risk för skadlig stress. 

Människors upplevelser av rättvisa på jobbet har också betydelse för den psykiska hälsan, liksom balansen mellan arbetsinsats och belöning. Studier från Finland och Nederländerna tyder på att hög skattning av rättvisan på arbets­platsen förebygger sjukskrivningar med psykiska diagnoser.
– Det kan vara väldigt stressande om en kollega får en förmån som jag själv inte får, säger Göran Kecklund. Men också om det finns oklarheter och brist på transparens på arbetsplatsen, till exempel i frågan om på vilka meriter en arbetsgrupp tillsätts.

För den här typen av frågor räcker det klassiska krav–kontroll-begreppet inte riktigt till. Teorin säger att höga krav i kombination med låg kontroll för den anställde innebär en risk för allvarlig stress. Men arbetslivet har förändrats, och nya problem har blivit mer framträdande.
– Teorin skapades när vi hade mer industriarbetsplatser och kollektiva förhandlingar om villkor, och det fanns en solidaritet. Men nu hänger mer på individen och man kan själv förhandla med chefen. Vissa gör det gärna och är bra på det, men för andra är det bara jobbigt och stressande.

Men livet är ju inte bara arbete, och även fritiden rymmer en hel del orsaker till stress. 
– Vi stressforskare tittar inte så mycket på privatlivet, men det borde vi nog göra, säger Göran Kecklund. För om en stressjukdom beror på en kombination av vad man gör på jobbet och på fritiden blir det problematiskt om man bara fokuserar på arbetet. En person som håller ett orealistiskt högt tempo på fritiden kanske inte får den återhämtning som behövs. 

Även sociala medier är en lömsk risk­faktor, tror han, som kan sätta press på människor att leva upp till förväntningar om ett i alla delar lyckat och aktivt liv. Men det saknas ännu belagd kunskap om vad sociala medier och andra delar av den privata sfären betyder för folkhälsan. 
Människors fritid är förstås också svårare att reglera än förhållandena på jobbet, påpekar Göran Kecklund.
– Men vi får inte blunda för den sidan, vi måste stötta.

Stressforskningsinstitutet har funnits i tio år i sin nuvarande form, med koppling till Stockholms universitet och Karolinska institutet. Forskarna på institutet undersöker stress »från ax till limpa«, förklarar Göran Kecklund.
– Axet är vad som händer i hjärnan när vi utsätts för stress, på mikro­nivå. Nästa steg är vad som händer med reaktionerna i det verkliga livet, under hela livscykeln från barn till pensionär. Limpan är när vi försöker länka människors upplevelser till konsekvenserna av stress, i form av sjukdomar och sömnstörningar. 

Forskningen utvecklas snabbt, säger han. 
– När det gäller »limpan« blir det allt fler samarbeten med forskare i and­ra länder, och då kan man få data från stora grupper, 600 000–700 000 personer. Då fångar man in konsekvenser av stress som kanske inte är så starka, men som ändå kan vara av stor betydelse. 

I stora forskningssamarbeten kan man också specialstudera sjukdomar som anses stressrelaterade, och i vissa fall avfärda sådana samband.
– Cancersjukdomar verkar exempel­vis inte ha ett så starkt samband med stress. Sådant är viktigt att se när man ska arbeta förebyggande.

Även forskningen om vad som händer i kroppen och hjärnan gör stora framsteg, tack vare tekniska land­vinningar. 
– Vi kan i dag mäta fysiologiska processer enkelt och billigt. Inom fem år har vi kanske en t-shirt som man kan sätta på sig som objektivt mäter stressen. Och vi kan mäta detaljerat och brett, till exempel vad som händer med immunförsvaret vid stress. 

Göran Kecklund hoppas att institutet framöver ska kunna ägna sig mer åt praktiskt inriktade projekt för att före­bygga och behandla stressbesvär, det som forskare kallar interventionsforskning. För egen del har han varit engagerad i en gruppbehandling av människor med sömnproblem på en arbetsplats. Att träffarna ägde rum på arbetsplatsen och på arbetstid underlättade för deltagarna, framhåller han.

Men på det hela taget finns ett glapp mellan stressforskningen och arbets­livet, anser Göran Kecklund. Det är svårt att veta i vilken mån skydds­ombud, HR-medarbetare och andra berörda tar del av teoretiska studier, och den arbetsplatsnära forskningen har tappat mark sedan Arbetslivs­institutet lades ned 2007. 
– De enda som fortfarande ger ett stort bidrag till arbetsplatsanknuten forskning är försäkringsbolaget Afa. Om de slutar med det försvinner en stor del av svensk arbetslivsforskning. Så det är viktigt att även andra aktörer stöder forskningen.

Regeringen satsar dock nya miljoner på arbetslivsforskningen de närmaste åren, och ett utredningsförslag om ett nytt nationellt centrum för arbetslivsforskning skickades ut på remiss före sommaren. Göran Kecklund tycker att de nya forskningsanslagen ser ut att vara lite mer inriktade på arbetsplatsnära forskning.
– Man talar om friska arbetsplatser och vikten av att föra ut goda exempel. Det tycker jag är ett steg i rätt riktning. Samtidigt kan jag känna en oro för att man tror att en punktinsats hjälper. Man måste göra stora och långsiktiga, strategiska insatser. Helst ska vi följa individer i tio till femton år. 

Stressrelaterad psykisk ohälsa är en alarmerande folkhälsofråga och arbets­miljöfråga, understryker han. Och mycket kostsam för samhället.
– Sjukskrivningarna tär verkligen på vår statsbudget, i längden är det oaccepta­belt. Vi behöver våra skattepengar till annat.

Göran Kecklund har vidtagit en del mått och steg för att inte drabbas av skadlig stress för egen del. På kvällarna stänger han av mobilen och avstår från att läsa jobbmejl.
– Ibland tar arbetet överhanden, men man ska nog inte haka upp sig på att det inte funkar varje dag. Det är de långsiktiga mönstren som är viktiga.

Göran Kecklund

Ålder: 55 år.

Familj: Hustru och två vuxna döttrar.

Yrkes- och studiebakgrund: Beteendevetare med inriktning mot psykologi. Filosofie doktor i psykologi 1997. Har arbetat som forskare sedan slutet av 1980-talet. 

Det bästa med jobbet: När jag får vara i fred och analysera data. Det är även kul att föreläsa om arbetstider, sömn och hälsa.

Senast lästa bok: En biografi om rocksångaren Mick Jagger.

Bli den första att tycka till!
NyhetST tar strid för en medlems rätt att genomföra skogsinventeringar och granska avverkningsanmälningar på sin fritid. Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att Sebastian Kirppu inte får ägna sig åt detta på sin fritid, med hänvisning till att det skulle kunna vara en förtroendeskadlig bisyssla. Förbundet vill nu att Arbetsdomstolen upphäver beslutet.
ArbetsmiljöNyhetStatliga myndigheter följer inte arbetsmiljölagens regler om att anställda ska ha inflytande över arbetet mot hot och våld. Det bedömer forskare som intervjuat huvudskyddsombud på tio stora myndigheter.
ÖppenhetNyhetEtt halvår efter att Journalistförbundet begärt att få ut utrikesminister Margot Wallströms e-postlogg har regeringen lämnat ut den. I stället för att hemligstämpla hela loggen har man prövat sekretessen rad för rad.
Val 2018FördjupningPublikts valbevakning fortsätter, nu med fokus på hur partierna ser på styrningen av myndigheter och statliga bolag. Några av STs viktigaste krav på den kommande regeringen är fler anställda i staten och att det inte blir några nya omlokaliseringar av myndigheter.
HögskolanNyhetAndelen forskande och undervisande personal ökar i förhållande till andra personalgrupper i högskolan, enligt statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska på arbetsmarknaden, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Den oförklarade delen av löneskillnaden är nu 4,3 procent.
FörsäkringskassanNyhetJustitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot Försäkringskassan för dess långsamma handläggning av två fall där människor ansökt om ersättning för vård i ett annat EES-land.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Polismyndigheten, sedan en man avlidit i samband med polistransport till ett behandlingshem.
HÖGSKOLANNyhetKonkurrens om forskningsmedel på universitet och högskolor leder inte till bättre forskning. Ökade statliga basanslag är en bättre väg att gå, enligt en ny forskningsstudie.
HÖGSKOLANNyhetEn bedragare lurade Malmö universitet att skicka en professors lön till sitt eget konto. ”Ganska genialt”, säger Polisens nationella expert på bedrägerier till Ekot. Universitetet ändrar nu sina rutiner.
REGERINGENNyhetTrots att Socialdemokraterna anser att allmän visstid bör avskaffas har Regeringskansliet har över 200 anställda på allmän visstid, rapporterar Dagens Nyheter. ”Allmän visstid är ett stort problem, och det har sett likadant ut i flera år", säger STs avdelningsordförande Thomas Janson till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare på häktet i Helsingborg har friats av personalansvarsnämnden för sin användning av pepparsprej mot en intagen. Nyligen friades en kriminalvårdare av tingsrätten efter en liknande händelse.
BolagsverketNyhetBolagsverket i Sundsvall ska få en tydligare roll i kampen mot brottslighet. Det säger näringsminister Mikael Damberg, S, till SVT och lovar att se över lagstiftningen.
HögskolanNyhetUniversitets- och högskolerådet, UHR, får regeringens uppdrag att öka tillgängligheten till högskolan och att motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning.
REGERINGENNyhetRegeringen utlovar 120 nya statliga jobb i Kiruna. De ska ersätta de arbetstillfällen som försvinner när Radiotjänst i Kiruna läggs ned.
SocialförsäkringNyhetFörra generaldirektören för Försäkringskassan, Ann-Marie Begler, får nu ett nytt uppdrag av regeringen. Hon ska utreda en samordning av utbetalningar från välfärdssystemen.
ArbetsförmedlingenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Arbetsförmedlingen för att ha lämnat ut uppgifter om en arbetssökandes personliga förhållanden utan att först pröva om uppgifterna omfattades av sekretess.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan statsanställda män och kvinnor har minskat med 0,9 procentenheter. Den del av löneskillnaden som inte kan förklaras av objektiva faktorer, den så kallade oförklarade löneskillnaden, ligger på 0,4 procent, skriver Arbetsgivarverket i en ny rapport.
HögskolanNyhetRiksdagen är enig om att hanteringen av uppkomna överskott vid landets lärosäten måste bli bättre. I ett beslut på onsdagen ställde sig alla partier bakom regeringens bedömning av Riksrevisionens granskning.
TRAFIKVERKETNyhetRiksrevisionen riktar omfattande kritik mot Trafikverket för myndighetens hantering av forskningsmedel. Trafikverket lever inte upp till kraven på ”ordning och reda”, enligt Riksrevisionen.
HÖGSKOLANNyhetST stämmer Göteborgs universitet inför Arbetsdomstolen. Universitetet hade beslutat om löneavdrag för en examenshandläggare, men ST anser att medlemmen inte åsidosatt sina skyldigheter i anställningen.
InternationelltNyhetSka det bli verklig fred är det upp till oss själva. Det konstaterar det sydkoreanska fackförbundet för offentliganställda, KPTU, efter toppmötet mellan USA och Nordkorea.
StatsförvaltningNyhet148 500 personer ska nyanställas i staten fram till slutet av 2022, enligt en beräkning som ST har gjort. Många av dem kommer att arbeta med it.
arbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, kritiserar i en ny rapport hur Arbetsförmedlingen sköter de arbetssökandes aktivitetsrapporter. Bara två av tre rapporter kommer faktiskt in till myndigheten.
BidragsfuskNyhetPolisen och Åklagarmyndigheten får regeringens uppdrag att gemensamt hitta metoder att förbättra och effektivisera arbetet mot bidragsfusk. Uppdraget ska genomföras i samråd med andra myndigheter.
SkolmyndigheterNyhetEn statlig utredning föreslår att myndigheterna på skolområdet slås samman. Utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, avvisar dock förslaget. Han vill behålla myndigheterna, men regionalisera organisationen.
OpinionNyhetSocialdemokraterna är med 28,6 procent största partiet bland offentliganställda, Moderaterna är näst störst med 19,9 procent och Sverigedemokraterna får 17,1 procent. Det framgår av Statistiska Centralbyråns, SCBs, partisympatiundersökning.
JämställdhetNyhetOjämlikheten i hälsa ökar bland kvinnor, medan den i stort är oförändrad bland män. Det konstateras i en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska studier, IFAU.
ArbetsrättNyhetRegeringens särskilde utredare föreslår att rätten att vidta stridsåtgärder begränsas och att en särskild nämnd inrättas för att besluta om fredsplikt. Men utredningens förslag läggs åt sidan till förmån från det förslag arbetsmarknadens parter presenterat.
öppenhetNyhetUtrikesminister Margot Wallström, S, prickas av ett enigt konstitutionsutskott för UDs hantering av offentlighetsprincipen under Sveriges kampanj för en plats i FNs säkerhetsråd.
FackligtNyhetI en debattartikel välkomnar TCOs chefsekonom Mikael Sandström riksdagens nej till att begränsa vinster i välfärden. Vinstfrågan hindrar en diskussion om hur privata företag kan göra nytta i välfärden, skriver han.
ARBETSRÄTTNyhetHamnarbetarförbundet överväger att begära en prövning av om de nya konfliktregler som parterna föreslagit är tillåtna enligt internationell rätt, skriver tidningen Arbetet.
ArbetsmiljöNyhet»Man måste kunna sätta sina gränser för när det är jobb och när det är fritid«, säger Lena Holm på Lantmäteriet.
PolisenNyhetNär Rebecka Brodin öppnar pass­expeditionen i Ludvika klockan nio är det redan kö.
PrideNyhetFrågan om hur myndigheter bemöter hbtq-personer kommer att stå i centrum för ST vid sommarens Pridefestivaler.
FackligtNyhetDemokratin och fackliga rättigheter är under stark press i många länder i världen. Enligt IFS, Internationella fackliga samorganisationen, har antalet länder som godtyckligt griper fackmedlemmar ökat från 44 till 59 mellan 2017 och 2018.
KriminalvårdenNyhetDe flesta som döms till fängelse får korta fängelsestraff på ett halvår eller mindre. Nu vill Kriminalvården att fler ska dömas till frivård hellre än korta fängelsestraff.
ARBETSRÄTTNyhetArbetsmarknadens parter lämnar ett eget lagförslag om konflikträtten. Syftet är att det ska användas i stället för det förslag som väntas från den utredning som regeringen tillsatt. "Ett styrkebesked", enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetEn chef på Försäkringskassan varnas för att hon jämfört sin egen solbränna med en underställd medarbetares hudfärg. Enligt personalansvarsnämnden kränkte chefen medarbetarens värdighet.
EtableringNyhetRegeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram en modell för matchning till etableringsjobb. Uppdraget ska genomföras i samråd med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.